Dagstidningen är nödvändig för folkbildningen och demokratin

08.02.2017 kl. 16:29
Den nya postlagen riskerar sätta finländarna i ojämlik situation. Om en del till exempel får sin morgontidning och andra inte får den, försämras informationsgången till medborgarna.

Svenska riksdagsgruppens andra vice ordförande, riksdagsledamot Mats Löfström vill därför att den nya postlagen definierar dagstidningarna som samhällsomfattande tjänster.
– Vi anser att dagstidningen är nödvändig för folkbildningen och demokratin.
Samhällsdialogen blir allt svårare att genomföra om människor inte får tillgång till dagstidningens mångsidiga allmänbildande rapportering och granskande analys av politiken, säger Löfström.

I dagens läge är det bara brev och mindre paket som hör till postens samhällsomfattande tjänster. Många andra europeiska länder inkluderar redan idag dagstidningarna som samhällsomfattande tjänster
– Där det är ändamålsenligt bör man även överväga att slå samman morgonutdelning av brev och tidningar, vilket skulle göra utdelningen mer samhällsekonomiskt lönsam och vara bättre för miljön. Dagstidningsutdelningen får inte enbart hanteras som en kostnadsfråga. Den är också en viktig demokratifråga, säger Löfström.

Riksdagen debatterade postlagen på onsdag kväll. Löfström är svenska riksdagens medlem i riksdagens kommunikationsutskott som kommer behandla förslaget till postlag.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00