Finlands alkoholproblem

04.02.2017 kl. 07:02
Klockan är åtta en torsdagsmorgon i januari och kommersen i baren efter säkerhetskontrollen på Helsingfors Vanda flygfält är redan livlig. Baren har varit uppe i tre timmar då den tydligen öppnar redan klockan 5 för de morgontörstiga.

Inte undra på hur killen som skulle med på en KLM flight klockan sex på morgonen förra året hade fått tag i två stop öl. Kroppen har ju två händer, ett för varje stop, och medan ombordstigningskön till flyget slingrade sig framåt bäljde han i sig de två stopen. Kanske var han flygrädd, eller så var han bara en så pass rutinerad flygare att han visste att serveringen ombord först kommer igång då lampan för säkerhetsbälten släckts. Därför kan det vara säkrast att ha stadgat sin törst redan på marken.


Den spontana reaktionen som medpassagerare är ju att man drar på smilbanden och skakar på huvudet. Men egentligen är det här inget att skratta åt. Det är inte tragikomiskt, det är bara tragiskt eftersom vårt samhälle har ett alkoholproblem ifall människor inte kan sätta sig på ett flyg utan alkohol.

Förra veckan flög jag till Vilnius för att delta i en konferens som de nordiska ambassaderna ordnade. Runt om mig längst bak i propellerplanet beställdes det vin och öl. Klockan hade ju redan blivit tio på morgonen. I flygplan kan det vara svårt att hålla koll på tidzonerna, vilket ju gjorde att det redan var eftermiddag någonstans i världen. Den kostymklädda affärsmannen, som var min bänkgranne, sköljde utan ett ord ner kaffet med en flaska vittvin.
 

Finnair serverar inte längre gratis alkohol, utan kaffe, vatten och blåbärssaft. Det verkar dock inte haft någon dämpande effekt på konsumtionen vare sig på morgonflyg till Litauen eller kvällsflyg till Spanien. Förra hösten flög min hustru och jag till Malaga där vi skulle delta i ett bröllop. Ovanför Paris, då vi hade avverkat lite på halva flygresan ropade pursern i högtalarna att det enda i dryckesväg som återstod i trolleyn var det som var gratis. All alkohol var slutsåld. De rutinerade passagerarna verkade veta att detta kan hända, eftersom de i raden framför hade bunkrat upp med varsin komponerad minibar i stolsfickan framför sig. För de som inte var lika förberedda återstod ett par långa timmar i ofrivillig nykterhet.

 

Kanske det bara är jag som blivit snobbig, men det här är inte ett normalt förhållande till alkohol. Som ett land fattar vi flaskan för lätt och det är inte bara kroppen som mår dåligt av det. För mycket alkohol skadar också arbetsprestationen, moralen och familjer. Många familjetragedier beror på för mycket alkohol.

På Alkos topp fem lista över mest sålda produkter är tre vodka. Att vi i Finland har ett begrepp såsom ”nyktra januari” borde få varningsklockorna att ringa. Har aldrig hört om Sober January eller en vit januari som begrepp i andra länder.

 

I vår kommer regeringen att avge ett lagförslag till riksdagen om förnyelse av alkohollagen.
I den nya alkohollagen behöver vi fortsättningsvis ha frihet under ansvar.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00