Ålandsavdrag och självstyrelseutveckling

30.01.2017 kl. 11:44
Förra veckan presenterade Finansministeriet ett nytt förslag om hur rikets vårdreform kan lösas för åländsk del. Ministeriet föreslår ett Ålandsavdrag som, utformat på rätt sätt, kan innebära att reformens effekter på Åland blir neutrala både ekonomiskt och förvaltningsmässigt.

Förslaget är konstruktivt mot bakgrund av att den här frågan redan en tid gnagigt som en sten i skon. I ett brev (som också publicerades i Nya Åland den 12 december) till statsministern, de relevanta ministrarna och tjänstemännen lyfte jag fram två alternativ till hur vårdreformen kunde lösas konstitutionellt. Det ena var att överföra personbeskattningsrätten till Åland i snabb ordning, det andra att lämna Åland utanför på något vis, något ett Ålandsavdrag kunde göra. Flera andra har lyft upp samma lösningsförslag.

 

Några dagar innan julafton fick jag information från finansministeriet att man inlett ett utredningsarbete om vårdsreformens effekter på Åland med målsättningen att hitta nya lösningar innan utgången av januari (och före reformen går till riksdagen).

 

Då jag den 11 januari träffade finansministeriets statssekreterare Martti Hetemäki och ett par andra tjänstemän från finansministeriets skatteavdelning för att generellt diskutera åländska frågor, men i synnerhet vårdreformen, presenterades modellen om ett Ålandsavdrag för mig.

 

Tidigare har man sagt att ett sådant inte är genomförbart, men de datasimulationer man gjort visade nu att ett avdrag var genomförbart. På mötet konstaterades att det är viktigt att Åland (i praktiken i det här fallet landskapsregeringens finansavdelning) får tid att gå igenom modellen, analysera det finansiella datamaterialet ordentligt samt gå igenom alla frågeställningar med finansministeriet. Detta för att få den juridiska utformningen av Ålandsavdraget att fungera på ett sådant sätt som alla tycker fungerar bra. För då man ruckar på system får det oundvikligen effekter, ibland också oväntade sådana, som det är viktigt att noggrant gå igenom.

 

Den första frågan som jag lyfte upp omedelbart på mötet var hur man skyddar ett Ålandsavdrag från politisk populism. Klumpsumman kan bara ändras med Ålands lagtings bifall, hur skulle det bli med avdraget. Jag konstaterade att man måste inse att den politiska världen inte är som förr. Idag kan man och gör man partipolitik och populism på nästan allt, vilket är en ny verklighet vi måste navigera i.

 

Det är också viktigt att analysera datamaterialet för att se att nivån är rätt och kontrollera hur nivån kan justeras ifall det ännu kommer ändringar i hela vårdsreformens upplägg. Det är dock min uppfattning att man från finansministeriets sida vill ha en modell som också vi på Åland upplever till fullo korrekt och rättvis och som neutraliserar vårdreformens ekonomiska och konstitutionella effekter på självstyrelsen. Ålandsavdraget ger möjlighet till det, vilket är mycket bra, även om det ännu finns öppna frågor som måste besvaras.

 

Samtidigt är det viktigt att minnas att en lösning för att neutralisera vårdreformen aldrig handlat om självstyrelseutveckling, utan om neutralisering. Frågan om självstyrelseutvecklingen är ännu viktigare, men den frågan avgörs framförallt i Ålandskommittén.

 

Frågorna påverkar indirekt varandra, liksom frågan om klumpsumman, men måste ändå så långt som möjligt hållas i sär. Anledningen till det är att vi fortfarande inte vet hur det går med hela vårdreformen. Det skulle vara mycket överraskande om hela reformen skulle braka ihop, men det är inte omöjligt. Den är så enorm, komplicerad, flyttar över 200 000 anställda till en ny arbetsgivare och ska införa valfrihet. Många stora frågor är ännu öppna med reformen som helhet. Därför får vi inte hänga upp självstyrelseutvecklingen på samma spik som vårdreformen. Självstyrelseutvecklingens öde får inte kopplas ihop med hela vårdreformens öde.

 

Det föreslagna Ålandsavdraget omöjliggör inte potentiella lösningar som Ålandskommittén kommer fram till gällande nya självstyrelselagen, något som är mycket viktigt. Personligen vill jag i självstyrelseutvecklingen fortsättningsvis, oberoende Ålandsavdraget, helst se en modell som inkluderar ett överförande av personbeskattningsbehörigheten. Det systemet skulle bli mer redigt och på sikt utveckla och skydda självstyrelsen i en politisk verklighet som blir mer sårbar för populism, externa chocker och stora reformer.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00