Trump minskar inte argumenten för finländskt NATO-medlemskap

27.01.2017 kl. 14:28
Maktskiftet i USA har inte minskat på antalet orsaker varför Finland bör gå med i NATO. Snarare är det tvärtom.

Det sade svenska riksdagsgruppens ordförande, medlemmen i utrikesutskottet Stefan Wallin (SFP) på ett säkerhetspolitiskt seminarium i Göteborg på fredagen. Seminariet ordnades av finlandssvenska föreningen och den finsk-svenska handelskammaren. Wallin debatterade med sin tidigare försvarsministerkollega Karin Enström och Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott i Sverige.

 

- En del NATO-motståndare har motiverat sin ståndpunkt med USA:s dominerande roll i försvarsalliansen. Nu signalerar den nya presidenten Donald Trump att USA kan tänkas minska sitt engagemang i alliansen och Europa. Det betyder inte nödvändigtvis att ett nytt vakuum uppstår. Det betyder snarare att de europeiska NATO-länderna får och tar en större roll i NATO. Det skulle också betyda att nya europeiska medlemsländers såsom Finlands och Sveriges tyngd i NATO skulle bli större än före den trumpska egiden, sade Wallin i Göteborg.

 

Wallin sade också att tanken om en finsk-svensk försvarsunion eller ett statsfördrag visserligen är sympatisk, men faller på det svenska motståndet och på det faktum att en allians inte är det rätta svaret på den stora frågan.

 

- Den stora frågan är vilken typ av försvarslösning Finland och Sverige eftersträvar på sikt. En försvarsallians behövs inte om vi istället såsom nu pragmatiskt koncentrerar oss på att fördjupa samarbetet kring konkreta frågor som exempelvis cyberförsvar. Om vi på sikt  eftersträvar NATO-medlemskap, vilket jag hoppas, vore ett statsfördrag mellan våra länder mest som ett tillfälligt vänterum, en symbolisk gest.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35