Trump minskar inte argumenten för finländskt NATO-medlemskap

27.01.2017 kl. 14:28
Maktskiftet i USA har inte minskat på antalet orsaker varför Finland bör gå med i NATO. Snarare är det tvärtom.

Det sade svenska riksdagsgruppens ordförande, medlemmen i utrikesutskottet Stefan Wallin (SFP) på ett säkerhetspolitiskt seminarium i Göteborg på fredagen. Seminariet ordnades av finlandssvenska föreningen och den finsk-svenska handelskammaren. Wallin debatterade med sin tidigare försvarsministerkollega Karin Enström och Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott i Sverige.

 

- En del NATO-motståndare har motiverat sin ståndpunkt med USA:s dominerande roll i försvarsalliansen. Nu signalerar den nya presidenten Donald Trump att USA kan tänkas minska sitt engagemang i alliansen och Europa. Det betyder inte nödvändigtvis att ett nytt vakuum uppstår. Det betyder snarare att de europeiska NATO-länderna får och tar en större roll i NATO. Det skulle också betyda att nya europeiska medlemsländers såsom Finlands och Sveriges tyngd i NATO skulle bli större än före den trumpska egiden, sade Wallin i Göteborg.

 

Wallin sade också att tanken om en finsk-svensk försvarsunion eller ett statsfördrag visserligen är sympatisk, men faller på det svenska motståndet och på det faktum att en allians inte är det rätta svaret på den stora frågan.

 

- Den stora frågan är vilken typ av försvarslösning Finland och Sverige eftersträvar på sikt. En försvarsallians behövs inte om vi istället såsom nu pragmatiskt koncentrerar oss på att fördjupa samarbetet kring konkreta frågor som exempelvis cyberförsvar. Om vi på sikt  eftersträvar NATO-medlemskap, vilket jag hoppas, vore ett statsfördrag mellan våra länder mest som ett tillfälligt vänterum, en symbolisk gest.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00