Tanken om ett nordiskt medborgarskap lever

25.01.2017 kl. 15:02
Den nordiska dimensionen kan, och bör, ytterligare stärkas.

- Det osäkra världspolitiska läget gör att vi har behov av vänner som tänker som vi och har en verklig vilja att förbättra den globala situationen. Vi behöver vänner som värderar individens fri- och rättigheter framom protektionism och isolation. Den nordiska dimensionen kan, och bör, ytterligare stärkas. Därför är också det nordiska medborgarskapets tid nu, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

 

Henriksson, som också är medlem i Nordiska Rådet, har idag kämpat för att föra vidare frågan om ett nordiskt medborgarskap. Nordiska Rådet samlades idag i Oslo och en av de hetaste frågorna på agendan var huruvida medlemsförslaget om nordiskt medborgarskap skulle föras vidare, och i så fall hur.

 

- Initiativet handlar om att underlätta nordiska medborgares vardag. Då krävs en bred analys av läget för att se vilka åtgärder man måste ta till. Ett gemensamt personnummer kunde vara en viktig kugge i hjulet, men inte den enda. Vi måste klara av att bredda perspektivet och fokusera på det som är viktigt ur medborgarnas synvinkel. Jag upplever att det finns en stor enighet om att komma till skott med avskaffande av gränshinder. Däremot finns det tveksamhet till att tala om ett direkt nordiskt medborgarskap.

 

Henriksson medverkar den 8.2 i lanseringen av Tankesmedjan Agendas rapport ”Nordens tid är nu”, som mer konkret berör förutsättningar för och möjligheter med ett nordiskt medborgarskap. Medverkande skribenter är Sten Palmgren och Gunnar Wetterberg. På mötet i Oslo idag kom Nordiska Rådet också överens om att fortsätta hörandet, och kalla Sten Palmgren till nästa möte i april.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00