Tanken om ett nordiskt medborgarskap lever

25.01.2017 kl. 15:02
Den nordiska dimensionen kan, och bör, ytterligare stärkas.

- Det osäkra världspolitiska läget gör att vi har behov av vänner som tänker som vi och har en verklig vilja att förbättra den globala situationen. Vi behöver vänner som värderar individens fri- och rättigheter framom protektionism och isolation. Den nordiska dimensionen kan, och bör, ytterligare stärkas. Därför är också det nordiska medborgarskapets tid nu, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

 

Henriksson, som också är medlem i Nordiska Rådet, har idag kämpat för att föra vidare frågan om ett nordiskt medborgarskap. Nordiska Rådet samlades idag i Oslo och en av de hetaste frågorna på agendan var huruvida medlemsförslaget om nordiskt medborgarskap skulle föras vidare, och i så fall hur.

 

- Initiativet handlar om att underlätta nordiska medborgares vardag. Då krävs en bred analys av läget för att se vilka åtgärder man måste ta till. Ett gemensamt personnummer kunde vara en viktig kugge i hjulet, men inte den enda. Vi måste klara av att bredda perspektivet och fokusera på det som är viktigt ur medborgarnas synvinkel. Jag upplever att det finns en stor enighet om att komma till skott med avskaffande av gränshinder. Däremot finns det tveksamhet till att tala om ett direkt nordiskt medborgarskap.

 

Henriksson medverkar den 8.2 i lanseringen av Tankesmedjan Agendas rapport ”Nordens tid är nu”, som mer konkret berör förutsättningar för och möjligheter med ett nordiskt medborgarskap. Medverkande skribenter är Sten Palmgren och Gunnar Wetterberg. På mötet i Oslo idag kom Nordiska Rådet också överens om att fortsätta hörandet, och kalla Sten Palmgren till nästa möte i april.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35