Obama out

21.01.2017 kl. 06:41
USA:s nya president har nu svurits in och Barack Obama, landets 44:e president, har lämnat vita huset

Barack och Michelle Obama (samt vice president Joe Biden) kommer att vara saknade. Barack Obama har på många sätt varit en exceptionell president i en mycket svår tid. Att en avgående president har högre popularitetssiffror än den nyvalda och tillträdande presidenten är mycket ovanligt, men bekräftar det.

 

Då Obama tillträdde var världen trött på USA. George W Bushs krig mot terrorismen och invasionen av Irak gjorde att Amerikas förtroendekapital var lågt. Obama lyckades återbygga det här förtroendet. Trots en del uppslitande händelser, som då det kom fram att amerikansk underrättelsetjänst avlyssnat europeiska ledare, kommer allt positivt att starkt dominera när historien om Obamas tid som president skrivs. Det jag tror har varit Obamas största tillgång och framgångsrecept är att han har besuttit en stark egenskap (som hans efterträdare tyvärr inte har): Ödmjukhet.

 

I amerikansk politisk historia talar man rätt ofta om begreppet amerikansk exceptionalism. Det handlar om bilden av att landet är exceptionellt genom sin, demokrati, frihet och liberalism. Redan Abraham Lincoln talade om det i hans berömda Gettysburgtal år 1863. USA har ofta sett sig självt som unikt kvalificerat att leda världen och det finns ständigt med i den amerikanska politiska debatten. Valslogan som att ”göra Amerika fantastiskt igen”, är därför ingen slump.

 

Amerikanska presidenter har på olika sätt förhållit sig till begreppet, men få på det sättet som Obama, vilket gör honom annorlunda. År 2009 fick han en fråga om han delar bilden av amerikansk exceptionalism. Han svarade att han tror på amerikansk exceptionalism på samma sätt som han antar att britter tror på brittisk exceptionalism och greker tror på grekisk exceptionalism. Det här betyder inte att han inte tyckt att sitt land varit fantastiskt bra, men den här typens ödmjukhet har genomsyrat hans tid som president och gett honom en stor och bred respekt i hela omvärlden. Han är den bästa och mest inkluderande ledare västvärlden haft på lång tid.

 

Under Obamas tid som president har världen genomlevt den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget, med enorm arbetslöshet som följd. Globaliseringen och digitaliseringen har i grunden förändrat samhällen tillsammans med en växande känsla av oro. I många länder har de här faktorerna gjort att populister kommit till makten eller starkt påverkat den politiska debatten. Den amerikanska debatten har också påverkats av ökande populism, både inom republikanerna och demokraterna. Obama har med sitt värdebaserade ledarskap lyckats navigera i det här svåra politiska landskapet på ett skickligt sett. Under hans tid som president har USA lyckats skapa 15 miljoner nya jobb, fått ett nytt sjukförsäkringssystem och lotsat västvärlden framgångsrikt i omvärlden med bl.a. ett viktigt avtal med Iran. Det är handlingar som talar sitt tydliga språk.

 

Vid sidan av handlingar var Obama också en otroligt inspirerande talare. Hans avskedstal den 10 januari i Chicago var inget undantag. Talet innehåll många tänkvärda saker om demokratin och behovet av att människor aktiverar sig i det gemensamma bygget för ett bättre samhälle. Jag hade förmånen att få lyssna till honom två gånger under hans tid som president, i Bryssel 2014 och i Philadelphia senaste november och kommer sakna honom som president och inspiratör i dagens komplicerade värld. Obama har dock inspirerat en ny generation ledare i världen, som i sinom tid kommer vara redo att kliva fram också som nya presidenter för USA.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15