Obama out

21.01.2017 kl. 06:41
USA:s nya president har nu svurits in och Barack Obama, landets 44:e president, har lämnat vita huset

Barack och Michelle Obama (samt vice president Joe Biden) kommer att vara saknade. Barack Obama har på många sätt varit en exceptionell president i en mycket svår tid. Att en avgående president har högre popularitetssiffror än den nyvalda och tillträdande presidenten är mycket ovanligt, men bekräftar det.

 

Då Obama tillträdde var världen trött på USA. George W Bushs krig mot terrorismen och invasionen av Irak gjorde att Amerikas förtroendekapital var lågt. Obama lyckades återbygga det här förtroendet. Trots en del uppslitande händelser, som då det kom fram att amerikansk underrättelsetjänst avlyssnat europeiska ledare, kommer allt positivt att starkt dominera när historien om Obamas tid som president skrivs. Det jag tror har varit Obamas största tillgång och framgångsrecept är att han har besuttit en stark egenskap (som hans efterträdare tyvärr inte har): Ödmjukhet.

 

I amerikansk politisk historia talar man rätt ofta om begreppet amerikansk exceptionalism. Det handlar om bilden av att landet är exceptionellt genom sin, demokrati, frihet och liberalism. Redan Abraham Lincoln talade om det i hans berömda Gettysburgtal år 1863. USA har ofta sett sig självt som unikt kvalificerat att leda världen och det finns ständigt med i den amerikanska politiska debatten. Valslogan som att ”göra Amerika fantastiskt igen”, är därför ingen slump.

 

Amerikanska presidenter har på olika sätt förhållit sig till begreppet, men få på det sättet som Obama, vilket gör honom annorlunda. År 2009 fick han en fråga om han delar bilden av amerikansk exceptionalism. Han svarade att han tror på amerikansk exceptionalism på samma sätt som han antar att britter tror på brittisk exceptionalism och greker tror på grekisk exceptionalism. Det här betyder inte att han inte tyckt att sitt land varit fantastiskt bra, men den här typens ödmjukhet har genomsyrat hans tid som president och gett honom en stor och bred respekt i hela omvärlden. Han är den bästa och mest inkluderande ledare västvärlden haft på lång tid.

 

Under Obamas tid som president har världen genomlevt den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget, med enorm arbetslöshet som följd. Globaliseringen och digitaliseringen har i grunden förändrat samhällen tillsammans med en växande känsla av oro. I många länder har de här faktorerna gjort att populister kommit till makten eller starkt påverkat den politiska debatten. Den amerikanska debatten har också påverkats av ökande populism, både inom republikanerna och demokraterna. Obama har med sitt värdebaserade ledarskap lyckats navigera i det här svåra politiska landskapet på ett skickligt sett. Under hans tid som president har USA lyckats skapa 15 miljoner nya jobb, fått ett nytt sjukförsäkringssystem och lotsat västvärlden framgångsrikt i omvärlden med bl.a. ett viktigt avtal med Iran. Det är handlingar som talar sitt tydliga språk.

 

Vid sidan av handlingar var Obama också en otroligt inspirerande talare. Hans avskedstal den 10 januari i Chicago var inget undantag. Talet innehåll många tänkvärda saker om demokratin och behovet av att människor aktiverar sig i det gemensamma bygget för ett bättre samhälle. Jag hade förmånen att få lyssna till honom två gånger under hans tid som president, i Bryssel 2014 och i Philadelphia senaste november och kommer sakna honom som president och inspiratör i dagens komplicerade värld. Obama har dock inspirerat en ny generation ledare i världen, som i sinom tid kommer vara redo att kliva fram också som nya presidenter för USA.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35