Båtskatt och osunt förnuft

15.01.2017 kl. 10:22
En bra tumregel är att då man inte ens själv kan förklara varför man planerar att göra vissa saker, då ska man inte göra dem. Det här gäller i synnerhet i politiken.

Politisk kohandel och prestige kan förblinda omdömet, men att genomföra sådant som man på förhand vet att kostar mer än det inbringar är ett recept på att öka politikerföraktet och misstron.

 

En sådan sak är den planerade båtskatten, en populistisk avundsjukeskatt, man enbart planerar för små partipolitiska vinningar.

 

Införandet av båtskatten finns med i regeringsprogrammet. I regeringens budgetria i augusti beslöt man att båtskatten ska träda i kraft redan 2017, och inte 2018 som man tidigare tänkt. Det här var en politisk eftergift till Sannfinländarna, som behövde politiska köttben efter att de fått ge efter på många andra saker. Timo Soini sa triumferande vid budgetrians presskonferens att det nu är dags att skatta herrarnas lustjakter och juppyskotrar.

 

I finländska och åländska vatten finns det dock ytterst få lustjakter. Om man talar på så vis vet man ena inte hur verkligheten ser ut, eller så undviker man bara den eftersom sanningen i så fall skulle inkräkta på den populistiska bild man vill måla upp.

 

Båtskatten kommer inte drabba höginkomsttagare, vilket Soini ville, utan framförallt vanliga arbetstagare och pensionärer då den införs för alla båtar med en motorstyrka högre än 52 hästkrafter.

 

Regeringen sa först att båtskatten skulle inbringa 50 miljoner euro per år. Det här visade sig dock vara ett missförstånd. Efter att man preciserade summorna hoppades man i stället på att båtskatten skulle inbringa drygt 20 miljoner euro per år. Då det första utkastet till lagförslag presenterades innan julen är man nu nere i 17 miljoner euro per år.

 

Skatten innebär att skattetrycket för vissa ökar, vilket är i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättning. Man kan tycka att 150-300 euro per år inte är mycket, men den psykologiska effekten är kännbar. Även om de flesta kommer ha råd att betala skatten, kommer alla inte att ha det.

 

Framförallt är båtskatten korkad eftersom den här typens punktskatter kostar mer än de smakar. Båtskattens indrivning kräver att ny byråkrati och register behöver upprättas, också det i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättning. Dessutom ska sjöbevakningen, tullen och polisen få i uppgift att övervaka skatten. Dessa myndigheter har redan fått se sina resurser minskas och de måste få koncentrera sig på sina viktiga kärnuppdrag.

 

Båtbyggare har ringt till mig och sagt att de kommer överväga att flytta ut sin produktion från Finland ifall båtmarknaden ytterligare försämras. Om det blir mindre båtar i skärgården minskar dessutom skärgårdsturismen. Om finländare i högre grad för att köpa finländska småbåtar och turista i skärgården i stället köper paketresor till Thailand försvinner både momsintäkter och arbetsplatser bort från vårt land.

 

Av den här anledningen riskerar båtskatten att kosta mer än den tänkt hämta in och just därför är den vansinnig att genomföra. Det här vet tjänstemännen på finansministeriet, som tvingas bereda den.

 

Då jag talar med mina kollegor i regeringspartierna delar de mina farhågor men konstaterar att det är Sannfinländarna som tvingat igenom det här och att det står i regeringsprogrammet och att man därför inte kan göra något.

 

Nu måste det bli ett slut på att gömma sig bakom regeringsprogrammet, om det finns saker i programmet som är vansinniga att genomföra. Samma politiker som undrar hur politiker som Donald Trump kommer till makten behöver plocka fram spegeln i denna fråga. För det är frågor som det här, som inte logiskt kan förklaras, som gör att medborgare tappar tron på politiken. Om det bara handlar om pengar så skulle en 0,004 euros höjning per liter av bensin och dieselskatten inbringa samma summa pengar, utan ny byråkrati. Nu behövs sunt förnuft och civilkurage så att båtskatten kan skjutas i sank.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00