Båtskatt och osunt förnuft

15.01.2017 kl. 10:22
En bra tumregel är att då man inte ens själv kan förklara varför man planerar att göra vissa saker, då ska man inte göra dem. Det här gäller i synnerhet i politiken.

Politisk kohandel och prestige kan förblinda omdömet, men att genomföra sådant som man på förhand vet att kostar mer än det inbringar är ett recept på att öka politikerföraktet och misstron.

 

En sådan sak är den planerade båtskatten, en populistisk avundsjukeskatt, man enbart planerar för små partipolitiska vinningar.

 

Införandet av båtskatten finns med i regeringsprogrammet. I regeringens budgetria i augusti beslöt man att båtskatten ska träda i kraft redan 2017, och inte 2018 som man tidigare tänkt. Det här var en politisk eftergift till Sannfinländarna, som behövde politiska köttben efter att de fått ge efter på många andra saker. Timo Soini sa triumferande vid budgetrians presskonferens att det nu är dags att skatta herrarnas lustjakter och juppyskotrar.

 

I finländska och åländska vatten finns det dock ytterst få lustjakter. Om man talar på så vis vet man ena inte hur verkligheten ser ut, eller så undviker man bara den eftersom sanningen i så fall skulle inkräkta på den populistiska bild man vill måla upp.

 

Båtskatten kommer inte drabba höginkomsttagare, vilket Soini ville, utan framförallt vanliga arbetstagare och pensionärer då den införs för alla båtar med en motorstyrka högre än 52 hästkrafter.

 

Regeringen sa först att båtskatten skulle inbringa 50 miljoner euro per år. Det här visade sig dock vara ett missförstånd. Efter att man preciserade summorna hoppades man i stället på att båtskatten skulle inbringa drygt 20 miljoner euro per år. Då det första utkastet till lagförslag presenterades innan julen är man nu nere i 17 miljoner euro per år.

 

Skatten innebär att skattetrycket för vissa ökar, vilket är i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättning. Man kan tycka att 150-300 euro per år inte är mycket, men den psykologiska effekten är kännbar. Även om de flesta kommer ha råd att betala skatten, kommer alla inte att ha det.

 

Framförallt är båtskatten korkad eftersom den här typens punktskatter kostar mer än de smakar. Båtskattens indrivning kräver att ny byråkrati och register behöver upprättas, också det i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättning. Dessutom ska sjöbevakningen, tullen och polisen få i uppgift att övervaka skatten. Dessa myndigheter har redan fått se sina resurser minskas och de måste få koncentrera sig på sina viktiga kärnuppdrag.

 

Båtbyggare har ringt till mig och sagt att de kommer överväga att flytta ut sin produktion från Finland ifall båtmarknaden ytterligare försämras. Om det blir mindre båtar i skärgården minskar dessutom skärgårdsturismen. Om finländare i högre grad för att köpa finländska småbåtar och turista i skärgården i stället köper paketresor till Thailand försvinner både momsintäkter och arbetsplatser bort från vårt land.

 

Av den här anledningen riskerar båtskatten att kosta mer än den tänkt hämta in och just därför är den vansinnig att genomföra. Det här vet tjänstemännen på finansministeriet, som tvingas bereda den.

 

Då jag talar med mina kollegor i regeringspartierna delar de mina farhågor men konstaterar att det är Sannfinländarna som tvingat igenom det här och att det står i regeringsprogrammet och att man därför inte kan göra något.

 

Nu måste det bli ett slut på att gömma sig bakom regeringsprogrammet, om det finns saker i programmet som är vansinniga att genomföra. Samma politiker som undrar hur politiker som Donald Trump kommer till makten behöver plocka fram spegeln i denna fråga. För det är frågor som det här, som inte logiskt kan förklaras, som gör att medborgare tappar tron på politiken. Om det bara handlar om pengar så skulle en 0,004 euros höjning per liter av bensin och dieselskatten inbringa samma summa pengar, utan ny byråkrati. Nu behövs sunt förnuft och civilkurage så att båtskatten kan skjutas i sank.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2017–2020

Gruppanförande 19.4 2016, Joakim Strand
19.04.2016 kl. 15:05

Interpellationens första undertecknare har taltur.

Talet publicerat i hållen form
06.04.2016 kl. 14:10

Interpellationsdebatt om högskole- och studiestödsnedskärningar 6.4 2016

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
06.04.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak och om stärkande av samarbetet.

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen 9.3 2016
09.03.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands utvecklingspolitik

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
17.02.2016 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016.

Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Carl Haglund 9.2 2016. (Talat ord gäller)
09.02.2016 kl. 15:04

Riksdagsgruppens alternativbudget

Vårt förslag innebär lika stora inbesparingar som regeringens alternativ, men våra tyngdpunkter och prioriteringar skiljer sig
15.12.2015 kl. 15:10