Båtskatt och osunt förnuft

15.01.2017 kl. 10:22
En bra tumregel är att då man inte ens själv kan förklara varför man planerar att göra vissa saker, då ska man inte göra dem. Det här gäller i synnerhet i politiken.

Politisk kohandel och prestige kan förblinda omdömet, men att genomföra sådant som man på förhand vet att kostar mer än det inbringar är ett recept på att öka politikerföraktet och misstron.

 

En sådan sak är den planerade båtskatten, en populistisk avundsjukeskatt, man enbart planerar för små partipolitiska vinningar.

 

Införandet av båtskatten finns med i regeringsprogrammet. I regeringens budgetria i augusti beslöt man att båtskatten ska träda i kraft redan 2017, och inte 2018 som man tidigare tänkt. Det här var en politisk eftergift till Sannfinländarna, som behövde politiska köttben efter att de fått ge efter på många andra saker. Timo Soini sa triumferande vid budgetrians presskonferens att det nu är dags att skatta herrarnas lustjakter och juppyskotrar.

 

I finländska och åländska vatten finns det dock ytterst få lustjakter. Om man talar på så vis vet man ena inte hur verkligheten ser ut, eller så undviker man bara den eftersom sanningen i så fall skulle inkräkta på den populistiska bild man vill måla upp.

 

Båtskatten kommer inte drabba höginkomsttagare, vilket Soini ville, utan framförallt vanliga arbetstagare och pensionärer då den införs för alla båtar med en motorstyrka högre än 52 hästkrafter.

 

Regeringen sa först att båtskatten skulle inbringa 50 miljoner euro per år. Det här visade sig dock vara ett missförstånd. Efter att man preciserade summorna hoppades man i stället på att båtskatten skulle inbringa drygt 20 miljoner euro per år. Då det första utkastet till lagförslag presenterades innan julen är man nu nere i 17 miljoner euro per år.

 

Skatten innebär att skattetrycket för vissa ökar, vilket är i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättning. Man kan tycka att 150-300 euro per år inte är mycket, men den psykologiska effekten är kännbar. Även om de flesta kommer ha råd att betala skatten, kommer alla inte att ha det.

 

Framförallt är båtskatten korkad eftersom den här typens punktskatter kostar mer än de smakar. Båtskattens indrivning kräver att ny byråkrati och register behöver upprättas, också det i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättning. Dessutom ska sjöbevakningen, tullen och polisen få i uppgift att övervaka skatten. Dessa myndigheter har redan fått se sina resurser minskas och de måste få koncentrera sig på sina viktiga kärnuppdrag.

 

Båtbyggare har ringt till mig och sagt att de kommer överväga att flytta ut sin produktion från Finland ifall båtmarknaden ytterligare försämras. Om det blir mindre båtar i skärgården minskar dessutom skärgårdsturismen. Om finländare i högre grad för att köpa finländska småbåtar och turista i skärgården i stället köper paketresor till Thailand försvinner både momsintäkter och arbetsplatser bort från vårt land.

 

Av den här anledningen riskerar båtskatten att kosta mer än den tänkt hämta in och just därför är den vansinnig att genomföra. Det här vet tjänstemännen på finansministeriet, som tvingas bereda den.

 

Då jag talar med mina kollegor i regeringspartierna delar de mina farhågor men konstaterar att det är Sannfinländarna som tvingat igenom det här och att det står i regeringsprogrammet och att man därför inte kan göra något.

 

Nu måste det bli ett slut på att gömma sig bakom regeringsprogrammet, om det finns saker i programmet som är vansinniga att genomföra. Samma politiker som undrar hur politiker som Donald Trump kommer till makten behöver plocka fram spegeln i denna fråga. För det är frågor som det här, som inte logiskt kan förklaras, som gör att medborgare tappar tron på politiken. Om det bara handlar om pengar så skulle en 0,004 euros höjning per liter av bensin och dieselskatten inbringa samma summa pengar, utan ny byråkrati. Nu behövs sunt förnuft och civilkurage så att båtskatten kan skjutas i sank.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00