En stark markering av presidenten – 12+1 vore fortfarande det bästa

29.12.2016 kl. 10:04
Republikens president Sauli Niinistö stadfäste idag bland annat lagen om jourförordningen, vilken begränsar fulljoursverksamheten i landet till 12 sjukhus

I och med lagändringen som träder i kraft vid årsskiftet skulle jourverksamhet bland annat flyttas från Vasa till Seinäjoki.

Enligt presidentens uttalande kan dock ingen sådan flytt ske förrän det försäkras att all jourservice i Seinäjoki är tillgänglig på både finska och svenska.

 

- Jag gläder mig över att presidenten lyssnat på de svenskspråkiga finländarnas oro, och gjort denna markering för den svenskspråkiga servicen, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Det tjänstemannaansvar presidenten ålägger regeringen betyder att det inte räcker med att de språkliga rättigheterna förverkligas till pappers eller i teorin, utan de måste tryggas i praktiken. Detta har också grundlagsutskottet tidigare slagit fast. Henriksson skulle ändå föredra att regeringen tog till sig av kritiken och gick in för ett ytterligare fulljourssjukhus.

 

- Det finns många expertutlåtanden och mycket fakta, som dessutom kommit fram efter behandlingen i grundlagsutskottet, som  alltjämt talar för Vasa. För att undvika en mycket krävande process för att kunna förverkliga de språkliga rättigheterna i Seinäjoki, är jag fortsättningsvis av åsikten att en 12+1 modell vore det enda kloka för helheten och för att trygga den svenskspråkiga servicen i praktiken.

 

- Vi ska minnas att minister Rehula så sent som strax innan jul, i en intervju i Helsingin Sanomat, meddelade att han inte har en aning om hur de språkliga rättigheterna i praktiken ska förverkligas i Seinäjoki.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00