En stark markering av presidenten – 12+1 vore fortfarande det bästa

29.12.2016 kl. 10:04
Republikens president Sauli Niinistö stadfäste idag bland annat lagen om jourförordningen, vilken begränsar fulljoursverksamheten i landet till 12 sjukhus

I och med lagändringen som träder i kraft vid årsskiftet skulle jourverksamhet bland annat flyttas från Vasa till Seinäjoki.

Enligt presidentens uttalande kan dock ingen sådan flytt ske förrän det försäkras att all jourservice i Seinäjoki är tillgänglig på både finska och svenska.

 

- Jag gläder mig över att presidenten lyssnat på de svenskspråkiga finländarnas oro, och gjort denna markering för den svenskspråkiga servicen, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Det tjänstemannaansvar presidenten ålägger regeringen betyder att det inte räcker med att de språkliga rättigheterna förverkligas till pappers eller i teorin, utan de måste tryggas i praktiken. Detta har också grundlagsutskottet tidigare slagit fast. Henriksson skulle ändå föredra att regeringen tog till sig av kritiken och gick in för ett ytterligare fulljourssjukhus.

 

- Det finns många expertutlåtanden och mycket fakta, som dessutom kommit fram efter behandlingen i grundlagsutskottet, som  alltjämt talar för Vasa. För att undvika en mycket krävande process för att kunna förverkliga de språkliga rättigheterna i Seinäjoki, är jag fortsättningsvis av åsikten att en 12+1 modell vore det enda kloka för helheten och för att trygga den svenskspråkiga servicen i praktiken.

 

- Vi ska minnas att minister Rehula så sent som strax innan jul, i en intervju i Helsingin Sanomat, meddelade att han inte har en aning om hur de språkliga rättigheterna i praktiken ska förverkligas i Seinäjoki.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35