Planerna på en båtskatt seglar vidare – men borde skjutas i sank

19.12.2016 kl. 12:58
I fredags gick förslaget om en båtskatt ut på utlåtanderunda. Den svenska översättningen av lagförslaget kommer gå ut i början av januari, vilket betyder att remissvar på svenska kommer att få längre svarstid. Regeringen har sagt att man strävar att få lagförslaget till riksdagen i februari.

Svenska riksdagsgruppens andre vice ordförande, Ålands riksdagsledamot Mats Löfström lyfte upp skatten två gånger i samband med den nu pågående budgetbehandlingen i riksdagen.

 

– Båtskatten är populistisk plakatpolitik. Summan som den uppskattas hämta in blir bara mindre och mindre. Nu uppskattar finansministeriet att den bara ska ge 17 miljoner euro per år. För det kommer man att bygga upp mycket ny byråkrati, något som ju är helt i strid med regeringsprogrammets övergripande målsättningar om att minska byråkratin, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

– Skatten kommer inte att drabba de lustjakter och juppiskotrar, som Timo Soini sagt. I stället kommer det att drabba helt vanliga löntagare och pensionärer. Skatten riskerar också att minska på skärgårdsturismen och efterfrågan på finskbyggda småbåtar. På så vis riskerar skatten att bli direkt kontraproduktiv och skadlig för den riktiga ekonomin, säger Mats Löfström.

 

Löfström frågade i budgetdebatten inrikesminister Paula Risikko om sjöbevakningen kommer få mer resurser då man nu tänkt lägga ytterligare uppgifter på myndigheten för att övervaka skatten.

 

– Det är absurt att man föreslår stänga fyra sjöbevakningsstationer i landet och minska sjöbevakningens budget, men samtidigt tänkt ge myndigheten nya övervakningsuppgifter. Sjöbevakningens begränsade resurser och viktiga arbete behövs för att upprätthålla säkerheten till sjöss, inte för att åka omkring och kontrollera om småbåtar betalt sin båtskatt. Samma sak gäller polisen och tullen, säger Mats Löfström.

 

– Jag hoppas att så många som möjligt gör sin röst hörd i samband med utlåtanderundan för att ge ministeriet och regeringen den tydliga signalen att man i den här frågan bör tänka om och prioritera viktigare saker, som att i stället få fart på sysselsättningen, säger Mats Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35