Var är de strategiska åtgärderna?

14.12.2016 kl. 18:37
Riksdagsledamot Anders Adlercreutz frågade efter de strategiska åtgärderna då statsbudgeten 2017 debatterades i riksdagen.

 

 

Statsbudgeten för 2017 debatteras idag i riksdagen. I sitt regeringsprogram proklamerar regeringen olika strategiska åtgärder för att höja sysselsättningsgraden och stärka tillväxten. Tyvärr lyser dock dessa med sin frånvaro i budgetförslaget, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

 

- Statsminister Sipilä talar gärna om det s.k. strategiska regeringsprogrammet, som har som strategiskt mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent Det målet kan vi alla omfatta. I synnerhet bland kvinnor har dock sysselsättningsgraden t.o.m. sjunkit, vilket är en oroväckande utveckling. Familjepolitiken är i akut behov av förnyelse, men regeringen gör knappast något åt saken eftersom det inte passar Sannfinländarna, säger Adlercreutz.

 

Det är bra att arbetsmarknadsstödet skall gå att använda som startpeng.

Ersättningen på 2500€ för mödrars arbetsgivare är självklart välkommen, men det är fråga om ett plåster, inte en lösning. Det behövs större åtgärder.

 

- Regeringens ovilja att göra strukturella förändringar är otrolig. De blundar för de verkliga problemen och cementerar gamla strukturer i stället för att ta tjuren vid hornen och förnya t.ex.

familjeledighetssystemet eller arbetsmarknaden. Svenska riksdagsgruppen har färdiga modeller som vi gärna delger er. Jag vill verkligen uppmana regeringen att ta tag i problemen också på ett strukturellt plan.

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00