Kampen för Vasa centralsjukhus fortsätter

11.12.2016 kl. 14:07
De senaste veckorna har jag intensivt arbetat med jourreformen i grundlagsutskottet.

Ett arbete som kulminerade då vi på onsdagskvällen godkände utskottets utlåtande. Ännu tidigare samma dag såg läget för de språkliga rättigheterna och därmed även Vasa Centralsjukhus extremt jobbigt ut. 

Med tanke på den mycket svåra processen, så är det ett mindre mirakel att vi fick ett så starkt och enhälligt utlåtande av grundlagsutskottet. En arbetsseger, det vill jag kalla utlåtandet. Utskottet säger att lagförslaget inte kan godkännas i sin nuvarande form, utan sätter de språkliga rättigheterna bakom det vi kallar grundlagströskeln. Med andra ord säger utskottet att regeringens förslag inte duger som sådant. Förslaget bör ändras.   De språkliga rättigheterna måste tryggas även i praktiken. Regeringen har nu två alternativ. Antingen går man in för en 12+1 modell, där också Vasa centralsjukhus får rätt till full dygnet runt jour eller så slår man fast på lagnivå att Seinäjoki centralsjukhus måste kunna betjäna patienterna också på svenska. Seinäjoki alternativet skulle förutsätta fullständigt tvåspråkig personal dygnet runt och att servicen faktiskt tryggas på två språk. Jag har mycket svårt att se hur det här i praktiken skulle vara möjligt.

Grundlagsutskottet säger också mycket tydligt att den bästa lösningen för att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna är att både Vasa och Seinäjoki får full jour. Det är ett starkt ställningstagande för 12 + 1 modellen. Vårdreformens ledande tjänsteman Tuomas Pöysti har i offentligheten konstaterat att full jour i Vasa inte skulle bli nämnvärt dyrare än modellen med bara 12 sjukhus. Till och med direktören för Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt anser att den lättaste vägen är att också Vasa får ansvar för en omfattande jourverksamhet. Enligt honom kan språkkraven bli en utmaning för Seinäjoki sjukhus.

Med andra ord finns det varken ekonomiska eller andra orsaker som talar mot att Vasa ska få full jour. I det här skedet handlar det nu längre endast om politisk vilja från regeringens håll.

Jourreformens behandling fortsätter nu i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Vi i SFP kommer där att fortsätta jobba för att Vasa ska få rätt till full jour. Samtidigt är det nu upp till bevis för de övriga partierna. Hur kommer de att jobba för Vasa centralsjukhus framtid? Ifall de övriga partierna utöver vackra ord i festtal  värnar för tryggandet av de språkliga rättigheterna bör de nu ta sitt ansvar. Allas stöd behövs i den fortsatta behandlingen. Särskilt riktar jag blicken nu till alla  regeringspartiriksdagsledamöter i Vasa valkrets. Samlingspartiet har på riksnivå inte ännu lyft ett finger för fulljour i Vasa. Kampen för Vasa centralsjukhus fortsätter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50