Grundlagen får inte bli ett smörgåsbord

10.12.2016 kl. 07:52
För tillfället behandlar riksdagen regeringens förslag till jourreform.

Reformen slår fast hur många sjukhus i landet som ska få ha omfattande jour, öppna dygnet runt och med beredskap att vårda specialfall. Regeringen föreslår att enbart 12 sjukhus, mot dagens 20, i framtiden ska ha det. Det betyder att sex landskap kommer att bli utan sjukhus med omfattande jour. Förslaget påverkar inte direkt Åland, eftersom sjukvård är Ålands behörighet, men det kan påverka svenskan i Finland.

 

Regeringen har nämligen föreslagit att Österbottens landskap blir utan sjukhus med omfattande jour. Det skulle betyda att Vasa sjukhus blir degraderat i jämförelse med sjukhuset i Seinäjoki, som ligger i södra Österbottens landskap. I regeringens planer ska de patienter i Österbotten med den här typens jourbehov i framtiden föras till Seinäjoki.

 

Seinäjoki sjukhus är enspråkigt finskt, i en enspråkig stad som ligger i ett enspråkigt landskap. Österbottens landskap är däremot tvåspråkigt med nästan lika många finskspråkiga som de 85 000 svenskspråkiga. Om man måste välja mellan Seinäjoki och Vasa, borde man därför välja Vasa, eftersom finsk- och svenskspråkiga där kan få likvärdig vård. Ändå föreslår regeringen Seinäjoki.

 

I riksdagens grundlagsutskott har vi grundligt behandlat ärendet för att se om planerna strider mot bl.a. de grundlagsstadgade språkliga rättigheterna. Efter ett extrainsatt möte i onsdags kunde vi till sist enhälligt godkänna ett utlåtande.

 

Utlåtandet säger att de språkliga rättigheterna måste garanteras, annars kan reformen inte godkännas. Utlåtandet blev så bra som det bara kunde bli. Tidigare samma morgon såg det nämligen ut som om vi inte skulle kunna enas, utan behöva rösta.

 

Skulle vi röstat hade vi riskerat få en konstitutionell kris med oklara följder. Därför var det oerhört viktigt att vi fick ett enhälligt utlåtande. Det skapar också förutsättningar för att Vasa skulle kunna få ha kvar omfattande jour enligt en 12+1 modell, där både Seinäjoki och Vasa behåller nuvarande status. Det skulle vara det logiska.

 

Grundlagsutskottets skrivningar är i sig bra och borde i vanliga fall vara tillräckliga. Men i den här reformen har vi sett så många konstigheter att det stundtals nästan känts som om man försöker åka slalom runt grundlagsenliga rättigheter.

 

Grundlagsutskottet kräver att vården på svenska måste fungera - också i praktiken - men inte exakt hur. Jag personligen hade önskat att utlåtandet i klartext skulle säga att Vasa måste bli kvar. Nu avgörs den frågan i stället i social- och hälsovårdsutskottet.

 

Tuomas Pöysti, vårdreformens högsta tjänsteman, sa förra veckan i en intervju att en 12+1 modell inte blir nämnvärt dyrare. Därför känns det rätt absurt att vi behövt vända och vrida på frågan i grundlagsutskottet. Att Vasa ska ha fulljour också i fortsättningen borde ju vara självklart för att bäst garantera de grundlagsenliga rättigheterna. Problemet i det här förslaget är att man ställt grundlagsenliga rättigheter mot varandra. Rätten att få vård, ställs mot rätten att få service på sitt modersmål. Det har komplicerat behandlingen eftersom det i praktiken riskerat göra grundlagen till ett smörgåsbord.

 

Man bör därför så långt som möjligt undvika att ställa grundlagsrättigheter mot varandra. Det hade man kunnat göra också i denna fråga, om det funnits politisk vilja. Reformen har tyvärr laddats med politisk prestige där logiken riskerar falla offer för politiken. Ännu är det dock inte försent att låta sunt förnuft få sista ordet. Jag hoppas därför att den politiska viljan ännu kommer hittas så att både Seinäjoki och Vasa får behålla sin omfattande jour. Det är inte bara viktigt för Vasa, utan också på sikt för svenskans ställning i landet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30