Den bästa lösningen ur grundrättighetssynvinkel skulle vara fulljour både i Vasa och i Seinäjoki

11.12.2016 kl. 10:14
Rätten till service på modersmålet sattes bakom grundlagströskeln och det betyder att om Social- och hälsovårdsutskottet inte gör paragrafförändringar i lagförslaget måste det få stöd av 5/6 av riksdagsledamöterna i plenum.

Sent på onsdag kväll gav riksdagens grundlagsutskott sitt utlåtande till det lagförslag som kallas för jourförordningen. Grundlagsutskottet slår fast att regeringens lagförslag med 12 fulljoursjukhus inte tryggar de språkliga rättigheterna om det enda österbottniska fulljoursjukhuset är Seinäjoki. Rätten till service på modersmålet sattes alltså bakom grundlagströskeln och det betyder att om Social- och hälsovårdsutskottet inte gör paragrafförändringar i lagförslaget måste det få stöd av 5/6 av riksdagsledamöterna i plenum.

 

Utskottet säger också att den bästa lösningen ur grundrättighetssynvinkel skulle vara fulljour både i Vasa och i Seinäjoki, det vill säga 12+1 modellen. Utskottet säger också att om endast Seinäjoki får fulljour måste den språkliga servicen tryggas i lag. Det betyder att med nu gällande lagstiftning måste Seinäjoki sjukvårdsdistrikt bli tvåspråkigt.

 

Det första av dessa två förslag, fulljour i Vasa, är enkelt. Om Social- och hälsovårdsutskottet sätter in ett ord till , Österbotten, i den paragraf där sjukhus som får fulljour räknas upp så är problemet löst. Enligt den högsta tjänstemannen för hela Sote-reformen, Tuomas Pöysti, är denna lösning obetydligt dyrare än det nuvarande förslaget.

 

Den andra lösningen, att göra Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt tvåspråkigt, är däremot en mycket dyr och tidskrävande lösning. Det är naturligtvis mot den här bakgrunden direktören för sjukvårdsdistriktet Jaakko Pihlajamäki sade till finska Yle på torsdagskvällen att han ser den som den enklaste lösningen att ge fulljour till Vasa och man i Seinäjoki inte motsätter sig den lösningen.

 

Trots ovannämnda fakta försöker regeringen fortfarande hårdnackat köra en modell med tolv fulljoursjukhus trots att antalet tolv inte är någonting annat än en politisk kompromiss. Förra veckan publicerade både Seinäjokitidningen Ilkka och de finskspråkiga jordbrukarnas språkrör Maaseudun Tulevaisuus journalistiskt undermåliga ledare där svenskhatet flödade och de språkliga grundrättigheterna som finns i vår grundlag mot bättre vetande degraderades till simpel språkpolitik. Det kan väl inte vara så att vår regering, på samma sätt som nämnda tidningar, drivs av en unken fennomanism med kvarlevor från 1930-talet?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50