Grundlagsutskottets integritet måste försvaras

05.12.2016 kl. 10:16
Finland har, i en internationell jämförelse, en ganska unik modell för att pröva grundlagsenligheten i lagar. Många länder har konstitutionsdomstolar där domare, vid behov, prövar om de politiska lagstiftarna brutit mot grundlagen genom att ha överskrivit sina befogenheter

I Tyskland har förbundsförfattningsdomstolen, Bundesverfassungsgericht, med säte i staden Karlsruhe de senaste åren fått mycket uppmärksamhet för de mål där man avgjort om Tysklands medverkan i EU:s bankunion varit förenligt med den tyska grundlagen. I USA är det högsta domstolen som uppfyller funktionen av författningsdomstol i landet.

 

Anledningen till att domstolar på detta sätt i princip ställs ovanför politikerna och lagstiftningen är att försvara det demokratiska systemet och rättsstaten. Ifall väljarna ger ett extremt parti makten i ett val så ska det partiet ändå inte kunna genomföra en politik som strider mot grundlagen. Politiker kan så klart ändra grundlagar, men det är en långsam process som kräver kvalificerade majoriteter. Den trögheten är en trygghet för ett demokratiskt system. Grundlagen sätter ramarna för vad som är möjligt att genomföra och är därigenom rättsstatens fundament. Riksdagen får inte stifta lagar som strider mot grundlagen.

 

Finland har ingen författningsdomstol. I stället är det grundlagsutskottet i riksdagen som i vårt land uppfyller den uppgiften. I grundlagsutskottet sitter 17 riksdagsledamöter, fördelade enligt riksdagsgruppernas storlek. Men i utskottet ska partiböcker och grupptillhörighet sättas åt sidan. I utskottet ska man inte representera något parti, enbart bedöma lagförslagen utgående ifrån om de strider mot grundlagen eller inte.

 

Alla lagförslag prövas inte i grundlagsutskottet automatiskt utan där behandlas bara de lagförslag som förs till utskottet. Under tiden lagförslagen behandlas i grundlagsutskottet stoppas behandlingen i sakutskottet. Då utskottet för några veckor sedan behandlade ett fiskeriärende kunde sakutskottet, i det fallet jord- och skogsbruksutskottet, inte fortsätta med sin behandling av ärendet förrän vi i grundlagsutskottet gett vårt utlåtande.

 

I grundlagsutskottet hörs grundlagsexperter och andra sakkunniga. Om utskottet bedömer att lagförslag strider mot grundlagen kräver man att ändringar görs i lagförslagen eller att regeringen drar tillbaka förslaget. Det här gör grundlagsutskottets makt mycket stor och att man är en av huvudförsvarslinjerna för grundlagen och rättsstatens skydd.

 

Problemet är att det politiska trycket på utskottet skruvats upp både i samhällsdebatten och i den politiska debatten den senaste tiden. Grundlagsutskottet stoppade nyligen ett kontroversiellt lagförslag, med starka sannfinländska tecken, som hade försämrat invandrares utkomstskydd. Grundlagsutskottet konstaterade att alla medborgare är lika inför lagen. Man kan försämra utkomstskyddet, men inte enbart för en grupp medborgare. Regeringen drog därför tillbaka lagförslaget.

 

I samband med det konstaterade den sannfinländska ersättaren i grundlagsutskottet Ville Tavio offentligt att ”Finland är en grundlagsdiktatur”. Han är inte den enda som kritiserat grundlagsutskottet direkt eller indirekt. Den här typens uttalanden bidrar dock till att det politiska trycket skruvas upp och att grundlagsutskottet utmålas som förändringsfientligt. Men utskottet är inte förändringsfientligt. Vi upprätthåller bara grundlagen och då får inte ändamålen börja helga medlen i en rättsstat. Varje gång man kritiserar grundlagsutskottet kritiserar man indirekt också grundlagen.

 

Vårdreformen kommer bli en prövning för grundlagsutskottet. Det politiska trycket på att godkänna reformen kommer vara högt, oavsett vad förslagen kommer att innehålla. Trots det trycket måste grundlagsutskottet bevara sin integritet för att beskydda utskottets legitimitet. Det är i hela Finlands intresse att grundlagsutskottets integritet håller och att utskottet fortsätter bedöma lagförslag med grundlagar som enda måttstock, varken mer eller mindre.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00