Postens lagstadgade uppgifter bör granskas

02.12.2016 kl. 10:18
Postlagen är på remissrunda och olika instanser har möjlighet att säga sin åsikt om hur postens verksamhet ska ordnas i framtiden.

Under hösten har det kommit besked om drastiska försämringar i postens utdelning. På många orter kommer dagstidningarna med dagsposten och på vissa områden kommer posten att delas ut enbart under tre dagar i veckan. Det här är oacceptabelt och för att hitta lösningar på problemen borde vi nu diskutera helt nya möjligheter.

 

En möjlighet kunde vara att definiera dagstidningarna som produkter som faller inom ramen för postens samhällsomfattande tjänster. I och med detta skulle posten bli skyldig att dela ut dagstidningarna på det sätt som man väljer att definiera i postlagen. I flera länder såsom Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike hör dagstidningarna till de samhällsomfattande tjänsterna.  I Finland är det bara brev med frimärke och max tio kg tunga paket som är försedda med frimärke och som skickas utomlands som hör till postens samhällsomfattande tjänster.    

 

I framtiden torde dagstidningarna ges ut i digitalt format, men vi är inte ännu där. Under en övergångsperiod måste vi också kunna garantera att alla har tillgång till dagstidningarna i pappersformat dagligen. Dessutom borde man överväga en kombinerad morgonutdelning av tidningar och brev där det är ändamålsenligt.

 

Jag förstår mycket väl att det just nu är svårt att öka på statens utgifter. Men medborgarna försätts i mycket olika situation beroende på var man bor. Tillgång till dagstidningen på morgonen och till övrig post fem gånger i veckan kan anses vara en förutsättning för att kunna fungera som medborgare. Det handlar till syvende och sist om att skapa förutsättningar för en fungerande demokrati.

 

Det är nu, före regeringen slutligen fattar beslut om innehållet i postlagen, som vi fördomsfritt ska diskutera hur vi bäst kan trygga fungerande postservice. Olika modeller och alternativ finns att tillgå om bara den politiska viljan finns. Att tillåta att dagstidningarnas distribution finansieras via statsbudgeten är en central fråga som borde bli föremål för en samhällsdebatt nu.  Få av oss vill få dagstidningen på eftermiddagen eller post enbart tre dagar i veckan.  

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00