Postens lagstadgade uppgifter bör granskas

02.12.2016 kl. 10:18
Postlagen är på remissrunda och olika instanser har möjlighet att säga sin åsikt om hur postens verksamhet ska ordnas i framtiden.

Under hösten har det kommit besked om drastiska försämringar i postens utdelning. På många orter kommer dagstidningarna med dagsposten och på vissa områden kommer posten att delas ut enbart under tre dagar i veckan. Det här är oacceptabelt och för att hitta lösningar på problemen borde vi nu diskutera helt nya möjligheter.

 

En möjlighet kunde vara att definiera dagstidningarna som produkter som faller inom ramen för postens samhällsomfattande tjänster. I och med detta skulle posten bli skyldig att dela ut dagstidningarna på det sätt som man väljer att definiera i postlagen. I flera länder såsom Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike hör dagstidningarna till de samhällsomfattande tjänsterna.  I Finland är det bara brev med frimärke och max tio kg tunga paket som är försedda med frimärke och som skickas utomlands som hör till postens samhällsomfattande tjänster.    

 

I framtiden torde dagstidningarna ges ut i digitalt format, men vi är inte ännu där. Under en övergångsperiod måste vi också kunna garantera att alla har tillgång till dagstidningarna i pappersformat dagligen. Dessutom borde man överväga en kombinerad morgonutdelning av tidningar och brev där det är ändamålsenligt.

 

Jag förstår mycket väl att det just nu är svårt att öka på statens utgifter. Men medborgarna försätts i mycket olika situation beroende på var man bor. Tillgång till dagstidningen på morgonen och till övrig post fem gånger i veckan kan anses vara en förutsättning för att kunna fungera som medborgare. Det handlar till syvende och sist om att skapa förutsättningar för en fungerande demokrati.

 

Det är nu, före regeringen slutligen fattar beslut om innehållet i postlagen, som vi fördomsfritt ska diskutera hur vi bäst kan trygga fungerande postservice. Olika modeller och alternativ finns att tillgå om bara den politiska viljan finns. Att tillåta att dagstidningarnas distribution finansieras via statsbudgeten är en central fråga som borde bli föremål för en samhällsdebatt nu.  Få av oss vill få dagstidningen på eftermiddagen eller post enbart tre dagar i veckan.  

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35