Dagstidningen behövs, också i pappersformat.

02.12.2016 kl. 10:17
Idag läser vi det första numret av den förnyade tidningen Västra Nyland, som fr.o.m. i dag utkommer i pappersformat bara två gånger i veckan. I början av november fick vi dessutom beskedet att stora delar av Nyland blir utan morgonutdelade tidningar. Det här är två dåliga nyheter för många tidningsprenumeranter i Nyland.

Tillgången till dagstidningar har traditionellt ansetts vara en viktig del av yttrandefriheten, och är det i högsta grad fortfarande. Dagstidningen har en väsentlig roll i folkbildningen. Samhällsdialogen, som är en förutsättning för demokratin, blir bristfällig, fattig och i värsta fall omöjlig att föra, åtminstone på ett fruktbart sätt, om människor slutar läsa dagstidningar. En sån risk finns nu då en del prenumeranter antagligen upplever att tidningen utkommer för sällan och, som nu i stora delar av Nyland, dessutom så sent på dagen att man säger upp prenumerationen. Detta är en utveckling som vi måste försöka hindra. Vårt kunskapssamhälle och vår demokrati gynnas inte av att dagstidningen försvinner från ett stort antal hushåll. Många kan och vill välja digitala lösningar, men papperstidningen är fortfarande det enda alternativet för en betydande del av medborgarna. Det här kommer att vara situationen ännu flera år framöver.

Posten, eller Posti som företaget numera heter, och tidningshusen har förhandlat om nya avtal för utdelningen av morgontidningen. Förhandlingarna har lett till att de mindre tidningarna (bland annat VN) inte har råd att betala för morgondistributionen i de områden där Sanomas tidningar inte delas ut. De områdena utgörs av vad man kan kalla den svenskspråkiga glesbygden i Nyland. John-Erik Jansén frågar sig i sin ledare i VN 8.11 om det är rimligt att den största kunden dikterar villkoren för en tjänst som också har andra användare. Nej, det tycker jag absolut inte är skäligt.

Nu när postlagen ändras och lagförslaget är på utlåtanderunda behövs förslag som stärker dagstidningens ställning. Därför presenterade Svenska riksdagsgruppen i går två alternativa förslag till hur man kan trygga tidningsutdelning på ett jämlikt sätt i hela landet. Det ena förslaget som vi vill diskutera är att den nya postlagen borde definiera dagstidningarna som produkter inom begreppet samhällsomfattande tjänster. Med andra ord att morgontidningarna i pappersformat delas ut till alla, med ett visst samhällsstöd om det krävs. Det andra alternativet handlar om att staten delar in Finland i utdelningsområden och skapar förutsättningar för lösningar genom att skjuta till budgetmedel för de områden där morgonutdelning inte fungerar på marknadsmässiga villkor. En sådan modell tillämpas i Belgien.

För att även invånarna på landsbygden ska få tidningen på morgonen till ett rimligt pris kunde olika utdelningar slås ihop, t.ex. så att breven delas ut samtidigt med morgontidningen.

Nu behövs lösningar som tryggar en jämlik och rättvis utdelning av post och dagstidningar i hela Finland.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50