Varför prioriteras inte skyddshemmen?

26.11.2016 kl. 12:43
Den internationella FN-dagen för avskaffande av våld mot kvinnor inföll på fredagen.

Enligt SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson är arbetet som görs i preventivt syfte samt för dem som har fallit offer för våld extremt viktigt och borde därför finnas på agendan oftare än en gång om året. 

 

- Våld mot kvinnor är ett problem som har sociala, hälso- och ekonomiska konsekvenser för såväl individen som samhället. Våld mot kvinnor är en av de allvarligaste kränkningarna av mänskliga rättigheter i vårt land. Finland är i toppen i EU-jämförelserna över andelen kvinnor som utsätts för våld. Det är bedrövligt. Därför krävs konkreta åtgärder, säger Henriksson.

 

Finland har ratificerat Europarådets konvention, den så kallade Istanbulkonventionen, om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Syftet med konventionen är att förebygga och utrota våld mot kvinnor, att skydda offer för våld samt att ställa våldsförövare till svars för sina gärningar.

 

 - Regeringens nuvarande anslag för att skydda våldsoffer är inte ens tillräckligt för att trygga den nuvarande skyddshemsverksamheten. Med relativt små medel kan man göra mycket för stödtjänsterna. Det är en fråga om prioriteringar. En bråkdel av den summa som nu satsas på Talvivaara skulle förbättra många kvinnors och flickors situation i vårt land. Vi behöver fler skyddshemsplatser och våldtäktskriscenter. Därtill behövs satsningar på det våldsförebyggande arbetet.

 

SFP föreslår en tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro för skyddshemsverksamheten i sin skuggbudget. Det räcker för att grunda 25 nya skyddshem, vilket ger 175 nya skyddshemsplatser. I SFP:s skuggbudget föreslås också 900 000  euro för tre våldtäktskriscenter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35