Att respektera varandra

26.11.2016 kl. 13:12



För tre veckor sedan befann jag mig i USA. På TV snurrade de politiska reklamfilmerna inför presidentvalet på alla kanaler. Hillary Clintons reklamfilmer porträtterade Donald Trump som en instabil cowboy som man inte kan låta handha landets kärnvapenkoder. Trumps reklamfilmer presenterade i sin tur Clinton som en korrumperad ledare för ett etablissemang som tar mutor av främmande makter. Reklamerna sa inte ett ord om vad någon av kandidaterna ville göra för det amerikanska folket. De bara svartmålade varandras svagheter.

Söndagen innan valet såg jag Trump tala i Leesburg, Virginia. Stämningen var elektrisk. Lika populära som de röda kepsarna med Trumps kampanjslogan Make America Great Again var t-skjortor med texten: Släng Clinton i fängelse. Den första uppvärmningstalaren för kvällen, den förra senatorn Rick Santorum, konstaterade att Clinton kommer bli den första presidentkandidaten någonsin att sitta längre än åtta år – i fängelse. Publiken skanderade högljutt: Lås in henne!

 

Det var mycket testosteron i luften. Trump hade piskat upp stämningarna och delat in folket i vi och dem. Det tysta bortglömda folket mot Washingtons korrumperade maktelit. De i lokalen var arga. Där var ilska, förakt – och hat.

 

Det jag såg i Leesburg skulle i skolan rubricerats som värsta sortens mobbning. Trump inte bara godkände det, han underblåste det genom att kasta mer bensin på elden. Det var obehagligt, kusligt och skrämmande.

 

Försök till att svepande måla in samhället i en maktelit mot en bortglömd allmänhet görs inte bara i USA, utan också i Europa och i Finland. Vem som verkligen är denna maktelit blir ofta oklart, men för populister behövs inte faktabevis. Misstankar, eller till och med lögner, får användas som medel när huvudmålsättningen framförallt bara är att komma till makten.

 

Populister kommer alltid att finnas, men man kan minska på dess grogrund genom att bibehålla nivån och respekten i samhällsdebatten. Som politiker i Finland är det viktigt att tänka på den bild man ger av politiken.

 

När det bråkas i politiken, oberoende om det är lokalt eller på riksplan, är det inte lätt för väljarna att avgöra vem som har rätt eller fel. I stället låter många kanske helt bli att rösta eller så går man över till alternativ som likt Trump vill ”dränera träsket” med enkla svar på svåra frågor. Då är vi ansvarsbärande politiker ute på svag is.

 

Många tror att vi bara strider i riksdagen. Det stämmer inte. Men det blir lätt bilden från de TV-sända frågetimmarna. Politiken har blivit hårdare och mer kompromisslös. Det är i demokratins intresse att vända på den trenden. Där har alla politiker ett ansvar.

 

Men för att lyckas måste också makten bli mer ödmjuk. Om man använder en majoritet för att driva igenom stora reformer utan vilja att lyssna eller kompromissa, bara för att man har makten, skapar man en splittring som på sikt blir farlig för det demokratiska samhället.

 

Vi behöver återvinna ett samhällsklimat med mer tolerans, delaktighet och respekt i politiken. Det är en överlevnadsfråga för demokratin.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50