Kolumn

Att respektera varandra

26.11.2016 kl. 13:12

För tre veckor sedan befann jag mig i USA. På TV snurrade de politiska reklamfilmerna inför presidentvalet på alla kanaler. Hillary Clintons reklamfilmer porträtterade Donald Trump som en instabil cowboy som man inte kan låta handha landets kärnvapenkoder. Trumps reklamfilmer presenterade i sin tur Clinton som en korrumperad ledare för ett etablissemang som tar mutor av främmande makter. Reklamerna sa inte ett ord om vad någon av kandidaterna ville göra för det amerikanska folket. De bara svartmålade varandras svagheter.

Söndagen innan valet såg jag Trump tala i Leesburg, Virginia. Stämningen var elektrisk. Lika populära som de röda kepsarna med Trumps kampanjslogan Make America Great Again var t-skjortor med texten: Släng Clinton i fängelse. Den första uppvärmningstalaren för kvällen, den förra senatorn Rick Santorum, konstaterade att Clinton kommer bli den första presidentkandidaten någonsin att sitta längre än åtta år – i fängelse. Publiken skanderade högljutt: Lås in henne!

Det var mycket testosteron i luften. Trump hade piskat upp stämningarna och delat in folket i vi och dem. Det tysta bortglömda folket mot Washingtons korrumperade maktelit. De i lokalen var arga. Där var ilska, förakt – och hat.

Det jag såg i Leesburg skulle i skolan rubricerats som värsta sortens mobbning. Trump inte bara godkände det, han underblåste det genom att kasta mer bensin på elden. Det var obehagligt, kusligt och skrämmande.

Försök till att svepande måla in samhället i en maktelit mot en bortglömd allmänhet görs inte bara i USA, utan också i Europa och i Finland. Vem som verkligen är denna maktelit blir ofta oklart, men för populister behövs inte faktabevis. Misstankar, eller till och med lögner, får användas som medel när huvudmålsättningen framförallt bara är att komma till makten.

Populister kommer alltid att finnas, men man kan minska på dess grogrund genom att bibehålla nivån och respekten i samhällsdebatten. Som politiker i Finland är det viktigt att tänka på den bild man ger av politiken.

När det bråkas i politiken, oberoende om det är lokalt eller på riksplan, är det inte lätt för väljarna att avgöra vem som har rätt eller fel. I stället låter många kanske helt bli att rösta eller så går man över till alternativ som likt Trump vill ”dränera träsket” med enkla svar på svåra frågor. Då är vi ansvarsbärande politiker ute på svag is.

Många tror att vi bara strider i riksdagen. Det stämmer inte. Men det blir lätt bilden från de TV-sända frågetimmarna. Politiken har blivit hårdare och mer kompromisslös. Det är i demokratins intresse att vända på den trenden. Där har alla politiker ett ansvar.

Men för att lyckas måste också makten bli mer ödmjuk. Om man använder en majoritet för att driva igenom stora reformer utan vilja att lyssna eller kompromissa, bara för att man har makten, skapar man en splittring som på sikt blir farlig för det demokratiska samhället.

Vi behöver återvinna ett samhällsklimat med mer tolerans, delaktighet och respekt i politiken. Det är en överlevnadsfråga för demokratin.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00