Kolumn

Kina och nettolönesystem hör inte ihop

26.11.2016 kl. 07:10

Det var ett mycket glädjande besked att Viking Line ingår ett intentionsavtal om att bygga ett nytt fartyg. Det andas framtidstro för rederiet, Åland och Finland. Det är viktigt att Viking Line fortsätter utvecklas och upprätthåller sin konkurrenskraft på Östersjön. Det är i Ålands och Finlands intresse, då bolaget är en stor arbetsgivare på Åland och nationellt.

En stor del av styckegodsexporten (och importen) från (och till) Finland går dagligen på fartygens bildäck. Viking Line är således en vital del av Finlands utrikeshandelslogistik samt, i eventuell kristid, försörjningsberedskap.

Alla var dock inte lika glada för beskedet. Det tog inte många timmar innan Kauppalehti skrev en frän kommentar. Man konstaterade att tacken för att Viking Line kvitterar ut statsstöd är att man beställer fartyg från Kina.

Två riksdagsledamöter hakade på. Eero Suutari (Saml) och Olavi Ala-Nissilä (C) konstaterade att Viking Line fått hundratals miljoner i statsstöd. Ala-Nissilä gick så långt att han sa att man borde se om man kunde återkräva statsstöd om man inte ändrade beslutet om att bygga i Kina! Det är populism. Man spelar på nationalistiska strängar och blandar ihop saker. Reaktionerna var dock helt väntade eftersom det finns en stark nationell stolthet kring varven, och misstänksamhet mot Kina.

De senaste halvåret har varvet i Åbo fått mycket uppmärksamhet. Nya ägaren Meyer investerar betydande i varvet och orderboken sträcker sig till 2024. I ett land som de senaste åren befunnit sig i recession har varvet och det marina klustret varit en sällsynt ljuspunkt. Därför reagerar många emotionellt om man upplever att ett finländskt rederi inte stöder varven. Dessutom finns en misstänksamhet mot Kina, som har ett rykte och historia över att skickligt kopiera och stjäla teknologi som sedan används för att konkurrera mot dem som uppfunnit teknologin.

Även om rädslan inte är obefogad ska man vara försiktig med att piska upp protektionistiska stämningar eftersom internationell handel historiskt gynnat Finland stort. Finland behöver fortsättningsvis omvärlden mer än vad omvärlden behöver oss.

Så klart är jag lite ledsen över att intentionsavtalet inte gick till ett finländskt varv. För som riksdagsledamot hoppas jag alltid att det ska gå så bra som möjligt för samtliga finländska företag. Men, även om fartyget byggs i Kina kommer en betydande del av orderns värde antagligen ändå att gå till finländska företag.

Den viktigaste saken är ändå att fartyget får finländsk flagg och ger åländska och finländska arbetsplatser. Jag hoppas och vill att fartyget får finländsk flagg. Men för att det ska ske måste vi upprätthålla en konkurrenskraftig sjöfartspolitik i Finland. Det har vi idag med ett konkurrenskraftigt nettolönesystem. Men, det är det stödet som en del media och mina två kollegor nu kallar för statsstöd, fast det i praktiken är ett lönestöd.

Vad skulle hända om man tog bort systemet, något som hotell- och restaurangbranschen lobbar för. Jo, tusentals finländska arbetsplatser skulle förloras i takt med att fartyg skulle flaggas ut. Vi skulle tappa indirekta skatteintäkter och fartyg ur vår försörjningsberedskapspool. Skulle restaurangerna i land få mindre konkurrens, vilket är branschens logik för att lobba emot nettolönesystemet? Nej, fartygen skulle ju fortsätta segla, men under estnisk och svensk flagg i stället. Det skulle vara en loose-loose för Finland.

Det är lätt att bli emotionell, men nettolönesystemet och varvsbeställningar hör inte ihop. Det här vet Finlands regering, och riksdagen. Förhoppningsvis skulle vissa mediakommentatorer också börja grunda sin argumentation på fakta, i stället för på känsla andra branschers desinformation

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00