Hållbar utveckling kräver konsekvens

24.11.2016 kl. 17:00
Arbetet för hållbar utveckling kräver att alla delar på ansvaret, men i stället väljer regeringen att i nästa års budget hålla biståendet på låga 0,4 % av BNP trots den internationella målsättningen på 0,7 % av BNP. Detta är inte rätt väg, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

I en aktualitetsdebatt på torsdag diskuterar riksdagen hållbar utveckling och Agenda 2030.

 

- Om vi ställer upp ett mål - och det har vi gjort - måste vi också fatta de delbeslut som krävs för att vi skall nå målet. Allt annat är självbedrägeri. Det handlar om insatser här hemma, men också om insatser utanför våra gränser. Det är lika mycket frågan om framtiden för våra barn och barnbarn som för dem på andra sidan jorden. Vi har inte råd att vända oss inåt och strunta i den omgivande världen, säger Adlercreutz.

 

Klimatförändringen spelar en stor roll i att forma ramverket för hur ett hållbart samhälle ser ut i framtiden. Bland annat klimatflyktingarnas antal kommer att stiga i höjderna då allt fler områden blir obeboeliga.

 

- Vi kan inte ta två steg framåt och ett steg bakåt då det gäller satsningar på hållbar utveckling. Det är varken långsiktigt eller klokt att regeringen, till exempel, har valt att stöda den elintensiva industrin med 43 miljoner euro för att kompensera för utsläppshandelns utgifter i stället för att rikta pengarna till att bekämpa klimatförändringen. Samtidigt minskar man på biståndet, där också klimatfinansieringen ingår. Den här ekvationen håller inte.  Minimikravet måste vara att de subventioner regeringen riktar till industrin knyts till investeringar som främjar klimatmålen.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00