Från jourreform till Donald Trump

12.11.2016 kl. 13:32
Politik handlar om att bygga samhälle. Det handlar om värderingar och prioriteringar. Den här veckan har vi i riksdagen debatterat allt från den för oss så viktiga vårdreformen till oppositionens alternativa budgeter. Den dramatiska utgången i USA:s presidentval har ändå överskuggat allt

Låt mig börja med vården. I tisdags hade vi s.k. remissdebatt om regeringens förslag till jourreform. Tyvärr uteblev svaren än en gång på våra frågor om varför VCS inte är bland sjukhusen som föreslås få fulljour. Minister Rehula vidhöll att landskap inte sätts mot varandra, att allt handlar om en helhetsbedömning. Det argumentet håller inte. Det finns faktiskt inga som helst godtagbara argument för att sidsteppa Vasa. Inte heller ville Rehula lyssna till mitt förslag att sätta reformen på is i väntan på den egentliga vårdreformen. Nej, nu ska det sparas och centraliseras.

 

Patientperspektivet och jämlik tillgång till vård för medborgarna är inte det centrala för regeringen då det kommer till kritan. Inte heller landskapens och regionernas förutsättningar att växa och skapa nya arbetstillfällen. Då skulle man aldrig göra ett förslag, där man amputerar möjligheten för vissa av landskapen att själva besluta hur man ska utveckla vården.

Nu går förslaget vidare till riksdagens social-och hälsovårdsutskott samt till grundlagsutskottet som kommer att ge ett utlåtande om grundlagsenligheten i förslaget. Hur det kommer att sluta, vet ingen ännu. Ett är klart. Sista ordet är ännu inte sagt, och SFP kommer att fortsätta jobba på bred front för att få ändring till stånd.

 

Veckans chock kom natten till onsdag. Efter den smutsigaste presidentvalskampanjen i modern tid, stod plötsligt showmannen och miljardären Donald Trump som segrare i det amerikanska presidentvalet. Hillary Clinton fick en majoritet av alla röster, men Trump lyckades ta hem fler delstater, och i det amerikanska valsystemet räcker det för att bli vald. Vi är många som undrar hur det kunde gå såhär. Enkla svar på svåra frågor, direkta lögner och viljan att rösta emot det man upplever som etablissemang blev avgörande. Hillary Clinton lyckades inte spräcka världens tjockaste glastak. USA var helt enkelt inte redo för en kvinnlig president ännu. Tyvärr. Vi är många som var övertygade om att hon skulle bli vald. Ack så fel vi hade.

 

Resultatet måste naturligtvis respekteras. Däremot inte Donald Trumps åsikter. Den bristande respekt han under kampanjen visade mot kvinnor, invandrare och minoriteter överlag var synnerligen obehaglig. Jag har stor förståelse för dem som nu upplever att USA är mer tudelat än någonsin. Nu ligger bollen hos Trump. Han måste bevisa för det amerikanska folket och för omvärlden att han kan axla det ansvar som presidentskapet medför. Han måste visa att han är en statsman som kan leda en stormakt som USA. För Finlands del gäller det att fortsätta betona vikten av det Nordiska i förhållande till Washington. Som en del av Norden hör vi till väst, och skall så förbli. Vad som väntar världen under Trumps regim vet ingen. Någon mur mot Mexico tror jag ändå inte det blir. Ironiskt nog kan det bli etablissemanget och byråkratin som stoppar hans allra galnaste idee´r. Ett kabinett bestående av  äldre manliga republikaner andas inte speciellt mycket förnyelse. Men som Hillary Clinton sade i sitt fantastiskt fina tacktal, han är värd en chans.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00