Från jourreform till Donald Trump

12.11.2016 kl. 13:32
Politik handlar om att bygga samhälle. Det handlar om värderingar och prioriteringar. Den här veckan har vi i riksdagen debatterat allt från den för oss så viktiga vårdreformen till oppositionens alternativa budgeter. Den dramatiska utgången i USA:s presidentval har ändå överskuggat allt

Låt mig börja med vården. I tisdags hade vi s.k. remissdebatt om regeringens förslag till jourreform. Tyvärr uteblev svaren än en gång på våra frågor om varför VCS inte är bland sjukhusen som föreslås få fulljour. Minister Rehula vidhöll att landskap inte sätts mot varandra, att allt handlar om en helhetsbedömning. Det argumentet håller inte. Det finns faktiskt inga som helst godtagbara argument för att sidsteppa Vasa. Inte heller ville Rehula lyssna till mitt förslag att sätta reformen på is i väntan på den egentliga vårdreformen. Nej, nu ska det sparas och centraliseras.

 

Patientperspektivet och jämlik tillgång till vård för medborgarna är inte det centrala för regeringen då det kommer till kritan. Inte heller landskapens och regionernas förutsättningar att växa och skapa nya arbetstillfällen. Då skulle man aldrig göra ett förslag, där man amputerar möjligheten för vissa av landskapen att själva besluta hur man ska utveckla vården.

Nu går förslaget vidare till riksdagens social-och hälsovårdsutskott samt till grundlagsutskottet som kommer att ge ett utlåtande om grundlagsenligheten i förslaget. Hur det kommer att sluta, vet ingen ännu. Ett är klart. Sista ordet är ännu inte sagt, och SFP kommer att fortsätta jobba på bred front för att få ändring till stånd.

 

Veckans chock kom natten till onsdag. Efter den smutsigaste presidentvalskampanjen i modern tid, stod plötsligt showmannen och miljardären Donald Trump som segrare i det amerikanska presidentvalet. Hillary Clinton fick en majoritet av alla röster, men Trump lyckades ta hem fler delstater, och i det amerikanska valsystemet räcker det för att bli vald. Vi är många som undrar hur det kunde gå såhär. Enkla svar på svåra frågor, direkta lögner och viljan att rösta emot det man upplever som etablissemang blev avgörande. Hillary Clinton lyckades inte spräcka världens tjockaste glastak. USA var helt enkelt inte redo för en kvinnlig president ännu. Tyvärr. Vi är många som var övertygade om att hon skulle bli vald. Ack så fel vi hade.

 

Resultatet måste naturligtvis respekteras. Däremot inte Donald Trumps åsikter. Den bristande respekt han under kampanjen visade mot kvinnor, invandrare och minoriteter överlag var synnerligen obehaglig. Jag har stor förståelse för dem som nu upplever att USA är mer tudelat än någonsin. Nu ligger bollen hos Trump. Han måste bevisa för det amerikanska folket och för omvärlden att han kan axla det ansvar som presidentskapet medför. Han måste visa att han är en statsman som kan leda en stormakt som USA. För Finlands del gäller det att fortsätta betona vikten av det Nordiska i förhållande till Washington. Som en del av Norden hör vi till väst, och skall så förbli. Vad som väntar världen under Trumps regim vet ingen. Någon mur mot Mexico tror jag ändå inte det blir. Ironiskt nog kan det bli etablissemanget och byråkratin som stoppar hans allra galnaste idee´r. Ett kabinett bestående av  äldre manliga republikaner andas inte speciellt mycket förnyelse. Men som Hillary Clinton sade i sitt fantastiskt fina tacktal, han är värd en chans.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00