Prioritera utbildningen och sysselsättningsåtgärder

10.11.2016 kl. 15:57
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist påpekar i sitt inlägg i debatten om oppositionspartiernas skuggbudgeter i riksdagen idag att ökad sysselsättning, utbildning, forskning och innovationer behövs för att få ekonomins hjul i rullning

- En av de viktigaste åtgärderna är att skapa nya arbetsplatser till

små- och medelstora företag med hjälp av  lokala avtal. Genom att tillåta lokala avtal i större utsträckning gör vi det lättare för mindre företag att anställa. En annan viktig åtgärd för att främja sysselsättningen är att höja hushållsavdraget, säger Blomqvist.

 

Svenska riksdagsgruppen föreslår satsningar på sammanlagt ca 200 miljoner mer på utbildning och forskning än vad regeringen gör.

 

- Bildning, utbildning och forskning är nyckeln till Finlands framgång även i framtiden, därför godkänner jag inte de massiva nedskärningarna i universitetens och högskolornas anslag som regeringen föreslår. Därtill är det ytterst viktigt att yrkesutbildningens regionala tillgänglighet tryggas. Regeringens planerade nedskärningar på 190 miljoner euro innebär försämrad kvalitet i undervisningen och ojämlika förhållanden mellan olika regioner och deras invånare.

 

- Samtidigt ska studeranden också i framtiden ha samma möjligheter till högskolestudier, oberoende socioekonomisk bakgrund. Därför är regeringens hårda studiestödsnedskärningar oförsvarbara.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00