Debatt om oppositionsgruppernas alternativbudgetar 9.11.2016

09.11.2016 kl. 14:30
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson

Värderade talman,

Vi är många som känner en stor besvikelse och oro idag, med anledning av valresultatet i USA. Demokratin har dock talat och vi får önska att en försonlig, ansvarsfull politik trots allt kommer att bli ledstjärnan i den nya administrationen. Idag skall vi ändå koncentrera oss på det vi själv kan påverka här och nu. Vårt eget lands budget.

 

Politik handlar om värderingar och att välja vad man tror på. Regeringen har visat vilka värderingar den står för. Utbildning och de fattigaste i världen blir föremål för kraftiga nedskärningar. Familjeledigheterna vill man av ideologiska skäl inte se över.

Men politiken ger alltid möjligheter att välja annorlunda. I vårt bättre alternativ visar vi att det går att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik utan kortsiktiga nedskärningar i utbildning, studiestöd och utvecklingssamarbete. Och detta utan att ta mer lån än regeringen gör. Också större reformer är fullt möjliga. Svenska riksdagsgruppen är med denna alternativa budget först med att räkna in en familjepolitisk helhetsreform inom konkreta budgetramar. Till det behövs det politisk vilja.

Välstånd måste skapas innan det kan fördelas. Regeringens mål om 110 000 nya arbetstillfällen är gott och väl. Men tyvärr står regeringens handlingar än en gång i strid med retoriken.

Trots alla fraser har regeringen inte förmått lägga fram nya metoder för att skapa arbetstillfällen. Så här kan det inte fortsätta.

Vårt bättre alternativ innehåller därför ett sysselsättningspaket med tio punkter. Dessa åtgärdsförslag har vi ställt till regeringens förfogande. Vi politiker har ett gemensamt ansvar för de arbetslösa. Därför har vi föreslagit att regeringen och oppositionen ska inrätta en gemensam sysselsättningsgrupp. Statsminister Sipilä, hur förhåller ni er till detta?

 

Värderade talman,

Vi har uppenbart färre kvinnor i arbetslivet jämfört med de övriga nordiska länderna. Kvinnornas euro fortfarande är bara ungefär 82 cent och kvinnornas pensioner är i genomsnitt 78 procent av männens.  Dagens föräldraledighet och hemvårdsstödet lockar inte kvinnor att återvända till arbetslivet.

 

Därför föreslår vi en genomgripande reform av familjepolitiken  i tre delar. Vi vill förnya familjeledigheterna enligt modellen 6+6+6, vi vill förkorta den maximala tiden för hemvårdsstödet till tretton månader och vi vill ge varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Vi vill ha mera flexibilitet för familjerna. Och i vår helhetsreform har papporna en viktig roll.

 

Det handlar om att vi vill se fler kvinnor i arbetslivet, att vi vill minska skillnaderna i löner och pensioner mellan kvinnor och män och att vi vill ge papporna bättre möjligheter att utnyttja ledighet av familjeskäl. Hur vill ni i regeringen göra i den här frågan, eller kan det vara så att ni inte anser att den är viktig? Tyvärr ser det inte bättre ut, eftersom ni vill skjuta upp reformen av familjeledigheterna till nästa valperiod.

 

Det handlar också om barnen. Småbarnspedagogiken är ytterst viktig för barnens inlärning, sociala färdigheter och utveckling. Därför är det alarmerande att endast 75 procent av 3- och 4-åringarna just nu deltar i småbarnspedagogik. Det är betydligt färre än i de övriga nordiska länderna, där procenten är klart över 90.

Regeringen har avslöjat sina värderingar genom att skrota den subjektiva rätten till dagvård. Det kan vi inte acceptera, och därför föreslår vi fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik per dag till barn över tre år.  Nu räcker det inte med att kavla upp ärmarna; regeringen bör avklä sig sin ideologiska tvångströja helt och fullt.

 

Värderade talman,

Beskattningen bör motivera till att arbeta. Därför gör regeringen rätt i att lindra beskattningen av arbete. Men regeringens skattelättnader är i stor utsträckning kompensation för de kostnader som konkurrenskraftsavtalet orsakar. Därför föreslår vi en skattereform där mervärdesskatten höjs en aning och inkomsterna av det används till att sänka beskattningen av arbete, med betoning på små- och medelinkomsttagare. Vi vill också lindra beskattningen för pensionärer och dem som lever på dagpenning. På så sätt får den vanliga löntagaren faktiskt mer i nettoinkomster. Med vår skattereform får en närvårdare i den kommunala hemvården cirka 430 euro mer.

Vår skatteväxling stärker köpkraften för alla och ger bättre tillväxt.

 

Kultur, utbildning och forskning är nyckelfaktorer för Finlands fortsatta framgång. Därför är det oansvarigt att regeringen skär så hårdhänt i utbildningen. I vårt bättre alternativ drabbas högskolorna inte av några nedskärningar. Utöver det svikna utbildningslöftet lovade regeringspartierna före valet att inte skära i studiestödet. Men så blev det inte.

De studerande förlorar mer av sin försörjning än någon annan grupp. Vi skulle inte skära i studiepenningen. Däremot skulle vi höja inkomstgränserna för studiestödet med 50 procent. Studerande ska inte bestraffas för att de arbetar.

 

Vi vill också trygga tillräckliga resurser för rättsvården. Den gråa ekonomin orsakar staten stora förluster i skatteintäkter. En välfungerande polis är också en av de grundläggande förutsättningarna för ett tryggt och säkert samhälle. Är det inte så, minister Soini? Också här var vi tvungna att korrigera regeringens proposition och öka anslagen för polisen.

 

Finlands anslag för utvecklingssamarbete är för närvarande skamligt små. Regeringen har helt kallt vänt världens mest utsatta människor ryggen. Vi anser att Finland ska ta sitt internationella ansvar och vi återställer därför utvecklingsbiståndet till 2015 års nivå.

I vår alternativa budget har vi räknat ut att kostnaden att höja flyktingkvoten till 2500 är 9,6 miljoner euro. Varför gör vi det inte, i ett läge där situationen i Syrien är så svår som den är?

 

I vårt bättre alternativ vill vi slopa energistödet och kompensationssystemet för utsläppshandeln, eftersom experter har bedömt dem som ineffektiva. Vi vill också använda hälften av anslagen för regeringens spetsprojekt på ett vettigare sätt och vi vill se över kommunernas uppgifter. Vidare anser vi att sänkningen av bilskatten bör återtas och pengarna användas exempelvis för utbildning. Vi vill också lägga ner Landsbygdsverket MAVI.

 

Men, vi vill också satsa på pensionärerna genom att höja garantipensionen, samt stöda ensamförsörjarna. Vi har även reserverat pengar för att bygga ut skyddshemmen.

Det handlar om val och alternativ. Ett bättre alternativ.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30