Kolumn

EU:s identitetskris är en ledarskapskris

03.11.2016 kl. 09:10

De senaste veckorna har vi i riksdagens stora utskott ordnat en seminarieserie kring EU:s framtid. Stora utskottet är ett ganska speciellt utskott, då det sedan Finlands EU-inträde omvandlats till riksdagens EU-utskott, och frågorna vi behandlar där skär igenom samtliga andra utskott.

Stora utskottet har inte möjlighet att i detalj titta på alla EU ärenden, eftersom vi inte har sakkunskap i alla frågor och den strama tidtabellen inte heller möjliggör för oss att skaffa den. I stället delegerar vi alla ärenden till de berörda sakutskotten (15 stycken) så att ex. miljöfrågor går till miljöutskottet, sjöfartsärenden till kommunikationsutskottet och bankärenden till ekonomiutskottet.

Efter att ärendena där fått sin sakkunnigbehandling kommer de tillbaka till stora utskottet, där vi fattar de slutliga utlåtandena på riksdagens vägnar. Det här gör att vi i stora utskottet har en helhetsbild över EU-ärenden som ingen annan i riksdagen har. Men det gör samtidigt att vi har väldigt många ärenden att behandla och att tiden för allmänna reflektioner ofta är mycket knapp. Därför har det varit intressant att de senaste veckorna delta i vår seminarieserie kring EU:s framtid där vi fått fundera mer principiellt. Även om det är regeringens uppgift, inte riksdagens, att forma Finlands EU-politik är det viktigt att vi funderar kring framtidsfrågor då EU idag står inför en djup identitetskris.

Genast efter Brexit-omröstningen i Storbritannien sa i princip samtliga statschefer i Europa att EU måste förändras. Omröstningen var en väckarklocka. Folket har fått nog av Bryssel. Nu måste nya vindar ta över. Men, trots att alla verkade komma till samma slutsats, att EU måste förändras, såg jag inte en enda statschef specificera hur de ville att EU - i praktiken - skulle förändras.

Det är lätt att kasta ut floskler, det är svårare att sätta fingret på just vad som behöver ändras. Jag tror att en bidragande orsak till EU:s kris är just själva flosklerna. Få vill ta ägarskap och ansvar för de beslut EU fattar. För vem är EU, jo det är ju vi och i synnerhet ministrar och statscheferna. Statsministrar och presidenter sammanträder regelbundet till EU:s toppmöten, men väl på hemmaplan uttalar sig de ibland på ett sådant sätt att man undrar om de själva alls varit med på mötena. Det här behöver ändras. Jag tror att EU:s statschefer behöver börja jobba mer kollegialt och ta större samlat ägarskap för EU-frågorna. Här är det dock uppenbart att rådets ständige ordförande Donald Tusk inte är en lika stark ledare eller skicklig diplomat som hans företrädare Herman Van Rompoy, vilket gör utmaningen större.

EU-kommissionen har under nuvarande ledare Jean-Claude Juncker, inte heller klivit fram som ledare under denna europeiska kris. Det borde man göra. Själv trodde jag att valet av Juncker, en mångårig politisk räv, skulle innebära att kommissionen skulle bli mycket stark, till och med för stark (och partipolitiserad). Så har det inte blivit. I stället har EU-kommissionen varit ganska osynlig och till och med verkat rädd för att använda den makt som givits dem, både inom den ekonomiska politiken och handelspolitiken.

I en tid då utmaningarna är allt större och mer gränslösa behöver vi EU mer än kanske någonsin tidigare. Men för att EU ska kunna fungera och lösa utmaningarna måste det finnas ett större ledarskap för det gemensamma. Här tycker jag Finland behöver ta en större roll, vilket jag lyft fram under seminarieserien i riksdagen, och kommer fortsätta att betona.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15