Ekonomisk analys som stöd för beslut

29.10.2016 kl. 14:11
Under de följande 20 åren kommer världen att förändras mera än vad den har gjort under de senaste 200 åren.

Jag upplever att vi inte till alla delar inser vilka enorma möjligheter denna oerhört snabba förändrings- och utvecklingstakt för med sig för ett litet, smart och kunnigt land som Finland. Finland har en unik chans att vara den drivkraft, som ger olika sektorer nya lösningar och nya koncept för framtidens värld, där begreppet arbete och logiken för ekonomiskt värdeskapande kommer att se helt annorlunda ut än vad vi är vana vid idag.

Ett litet land som Finland, vars befolkningsmängd motsvarar ungefär en femtedel av Mexiko Citys invånarantal, har dock inte råd med att blint förlita sig på allmänna nationalekonomiska teorier, utan vi måste aktivt säkra verksamhetsförutsättningarna för de branscher och områden, vars export verkligen drar och där industriellt förädlingsvärde skapas.

Dessa områden får åtminstone inte medvetet försvagas – ”pick the loosers” – som man tyvärr nu gör alldeles för ofta. Det skulle vara minst sagt logiskt att staten och regeringen vid planerandet av olika reformer - i praktiken ofta det samma som inbesparingar - åtminstone för en stund skulle stanna upp och analysera och spegla de ifrågavarande åtgärderna i förhållande till det med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna allra viktigaste, det vill säga exportindustrins verksamhetsförutsättningar. Allt för ofta nöjer man sig i Finland med att kompromissa genom att tricksa med procentenheters tiondelar eller gammaldags sektorvis politisk kohandel - istället för att genuint analysera beslutens verkliga dynamiska effekter. Vi är i stort behov av en förändring när det gäller beslutsfattande i både stora och små ärenden.

Förra veckan diskuterade vi bland annat i riksdagen kring ett bra lagförslag gällande ändringen av regleringen om sabblåns räntetak och än en gång kom det fram att det finns närmare 400 000 personer i Finland med betalningsanmärkningar. En betalningsanmärkning försvårar en människas vardagsliv anmärkningsvärt. Jag jobbade själv under min studietid på en banks juridiska avdelning och det var väldigt sorgligt att se hur det från ett ofta ganska litet misstag utvecklades en för samhället dyr och för individen katastrofal ond cirkel. Jag anser att anmärkningarna för skulder borde raderas direkt när skulden är betald. Även detta skulle ha mycket positiva ekonomiska dynamiska effekter.

På tal om export och växande marknader, får vi vara väldigt stolta över Atrias produktionsanläggning i Nurmo, som har fått tillstånd av kinesiska myndigheter att exportera griskött in i landet. Detta talades det mycket om under vår visit i Kina med ekonomiutskottet och jag är medveten om att flera finländare har jobbat hårt och länge för att uppnå detta. Positivt är också ryktena om bättre skinnpriser inför den stundande försäljningssäsongen. Vi får hoppas ryktena infrias så att farmarna igen kan andas ut och ringarna på vattnet igen kan sprida sig i vårt kära Österbotten.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00