Att spå framtiden

28.10.2016 kl. 09:16
I början av september blev jag vald till ordförande för riksdagens framtidsutskott. Min erfarenhet av uppdraget är alltså ganska kort. Men redan nu kan jag konstatera att arbetet är mycket intressant och motiverande.

Framtidsutskottet behandlar frågor som påverkar samhällsutvecklingen, framtidsforskningen och effekterna av den tekniska utvecklingen. Under de knappa två månader som jag lett utskottet har vi hunnit ta del av många intressanta experthöranden angående den framtida utvecklingen. Utskottet har en stor frihet att välja vilka frågor man vill fördjupa sig i, och engagera forskare och andra sakkunniga kring. Det är både fascinerande och på sätt och vis befriande, att hinna fundera också på annat än lagförslag och budgetfrågor. I höst har mycket av vårt arbete ändå kretsat kring mera traditionella ärenden som redogörelserna för inre och yttre säkerheten samt nästa års statsbudget. Men också i de ärendena har vi haft framtidens utmaningar i fokus.

Enligt flera sakkunniga som vi hört i utskottet är det något av en paradox att den ekonomiska tillväxten är så svag som den är för tillfället i vårt land. Vi har ett fungerande och tryggt välfärdssamhälle, och en bra skola på alla nivåer. Förutsättningarna borde finnas, men ändå går ekonomin dåligt. För att vända trenden måste vi satsa på innovations- och näringspolitik, och vi bör skapa bättre förutsättningar för företagande. Vi behöver ge utrymme för nya lösningar och idéer så att nya företag grundas, och så att företag kan blomstra och växa.  Vi kan förbättra företagens verksamhetsmiljö t.ex. genom att utveckla smidigare tillståndsprocesser, förenkla byråkratin och genom att fördomsfritt ta i bruk nya tekniska lösningar. 

Internationella placerare bedömer att finländska företag nöjer sig med mindre än sina konkurrenter, och att de därför inte är lika modiga att ta risker. För att locka utländska investerare till Finland krävs det att ambitionsnivån höjs. Dessutom behöver vi bli bättre på att sälja våra produkter. Här kan vi ta exempel av Sverige och svenska företag som ofta är duktiga på den saken.

Modigare innovations- och näringspolitik behövs fram för allt för att skapa arbetsplatser inom de näringsverksamheter som lever i ett globalt och teknologiskt brytningsskede. Uppmärksamhet bör därför fästas vid strukturella problem. Vi behöver åtgärder som förbättrar arbetsmarknaden och gör den mera flexibel, samtidigt som den sporrar till utveckling och förnyelse.

Förutom innovationer och företagsamhet behöver vi en hög kunskapsnivå. Alla experter vi hört anser att Finland ska satsa på utbildning och forskning. Intressant nog har flera konstaterat att satsningar på småbarnspedagogik och grundskola ger mest valuta för pengarna. Yrkeshögskolornas kapacitet när det gäller forskning och utveckling borde utnyttjas bättre . Sammanfattningsvis är det av största vikt att utbildningen, från småbarnspedagogik ända upp till universitetsnivå, håller hög kvalitet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Redogörelsen om digitala kompassen

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
16.11.2022 kl. 16:31

Interpellation om regeringens försummelser med att påverka i EU när det gäller restaureringsförordningen

Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.
09.11.2022 kl. 14:50

Försörjningsberedskapsredogörelsen

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
19.10.2022 kl. 17:00

Klimatplanen för markanvändningssektorn

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
19.10.2022 kl. 15:41

Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
13.10.2022 kl. 15:00

Interpellation om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik

Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.
05.10.2022 kl. 15:00

Interpellation om situationen inom äldreomsorgen och om krisen inom hälsovårdstjänsterna

Gruppanförandet hållet av ledamot Rehn-Kivi
28.09.2022 kl. 15:00