Att spå framtiden

28.10.2016 kl. 09:16
I början av september blev jag vald till ordförande för riksdagens framtidsutskott. Min erfarenhet av uppdraget är alltså ganska kort. Men redan nu kan jag konstatera att arbetet är mycket intressant och motiverande.

Framtidsutskottet behandlar frågor som påverkar samhällsutvecklingen, framtidsforskningen och effekterna av den tekniska utvecklingen. Under de knappa två månader som jag lett utskottet har vi hunnit ta del av många intressanta experthöranden angående den framtida utvecklingen. Utskottet har en stor frihet att välja vilka frågor man vill fördjupa sig i, och engagera forskare och andra sakkunniga kring. Det är både fascinerande och på sätt och vis befriande, att hinna fundera också på annat än lagförslag och budgetfrågor. I höst har mycket av vårt arbete ändå kretsat kring mera traditionella ärenden som redogörelserna för inre och yttre säkerheten samt nästa års statsbudget. Men också i de ärendena har vi haft framtidens utmaningar i fokus.

Enligt flera sakkunniga som vi hört i utskottet är det något av en paradox att den ekonomiska tillväxten är så svag som den är för tillfället i vårt land. Vi har ett fungerande och tryggt välfärdssamhälle, och en bra skola på alla nivåer. Förutsättningarna borde finnas, men ändå går ekonomin dåligt. För att vända trenden måste vi satsa på innovations- och näringspolitik, och vi bör skapa bättre förutsättningar för företagande. Vi behöver ge utrymme för nya lösningar och idéer så att nya företag grundas, och så att företag kan blomstra och växa.  Vi kan förbättra företagens verksamhetsmiljö t.ex. genom att utveckla smidigare tillståndsprocesser, förenkla byråkratin och genom att fördomsfritt ta i bruk nya tekniska lösningar. 

Internationella placerare bedömer att finländska företag nöjer sig med mindre än sina konkurrenter, och att de därför inte är lika modiga att ta risker. För att locka utländska investerare till Finland krävs det att ambitionsnivån höjs. Dessutom behöver vi bli bättre på att sälja våra produkter. Här kan vi ta exempel av Sverige och svenska företag som ofta är duktiga på den saken.

Modigare innovations- och näringspolitik behövs fram för allt för att skapa arbetsplatser inom de näringsverksamheter som lever i ett globalt och teknologiskt brytningsskede. Uppmärksamhet bör därför fästas vid strukturella problem. Vi behöver åtgärder som förbättrar arbetsmarknaden och gör den mera flexibel, samtidigt som den sporrar till utveckling och förnyelse.

Förutom innovationer och företagsamhet behöver vi en hög kunskapsnivå. Alla experter vi hört anser att Finland ska satsa på utbildning och forskning. Intressant nog har flera konstaterat att satsningar på småbarnspedagogik och grundskola ger mest valuta för pengarna. Yrkeshögskolornas kapacitet när det gäller forskning och utveckling borde utnyttjas bättre . Sammanfattningsvis är det av största vikt att utbildningen, från småbarnspedagogik ända upp till universitetsnivå, håller hög kvalitet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00