Jourreformen är en katastrof för många finländare

27.10.2016 kl. 15:34
SFP fördömer regeringens förslag till jourreform. Enligt förslaget är Vasa centralsjukhus inte ett av de tolv sjukhus som har full dygnet runt jour i framtiden.

- Regeringens centraliseringsiver väcker oro och rädsla i hela landet.  På orter som Kotka och Tavastehus är människorna berättigat oroliga för sin framtida vård. I norra Karelen är till och med centerpartisterna själva oroliga för centraliseringen. I början av oktober visade 10 000 österbottningar att de inte godkänner en nedmontering av Vasa centralsjukhus.  Budskapet var klart – människorna vill ha rättvisa förslag då det gäller fulljour sjukhus i hela landet, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Regeringen offentliggjorde idag sin reform av sjukhusens och hälsocentralernas jourverksamhet. Full dygnet jour koncentreras framöver till endast 12 sjukhus.

 

- Det är fullständigt förkastligt att Vasa centralsjukhus som erbjuder vård åt ca 180 000 österbottningar, varav närmare 100 000 svenskspråkiga, inte skulle ha fullskalig dygnet runt jour. Den svenskspråkiga befolkningen i Österbotten bör ha rätt att få service på sitt modersmål även i framtiden. Därutöver har experter på såväl Sitra som THL visat att sjukhuset i Vasa vore det optimala stället för att ordna vård för regionen. Inte ens experternas utlåtanden bryr sig regeringen om.

 

- Det är oacceptabelt att regeringen inte alls har beaktat språkliga aspekter när man har valt fulljourssjukhusen. Regeringen har låtit bli att konkret utreda vilka följder reformen har för den svenskspråkiga befolkningen, trots att vi i snart två års tid har krävt det. Regeringen har valt att blunda för rätten till vård på modersmålet på jämlika grunder. Därmed nonchalerar man medborgarnas grundläggande rättigheter.

 

- Förslaget försätter finländarna i en allt mer ojämlik situation vad gäller tillgången till akut sjukhusvård. Avstånden blir längre, och därmed ökar också riskerna. Landskapen borde ges jämlika möjligheter att bestämma om omfattningen av vården till sin befolkning. Regeringens förslag monterar också ner sjukhusen i Jakobstad, Borgå och Raseborg på ett  oacceptabelt sätt. Patienten har glömts bort i centraliseringsivern.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00