Jourreformen är en katastrof för många finländare

27.10.2016 kl. 15:34
SFP fördömer regeringens förslag till jourreform. Enligt förslaget är Vasa centralsjukhus inte ett av de tolv sjukhus som har full dygnet runt jour i framtiden.

- Regeringens centraliseringsiver väcker oro och rädsla i hela landet.  På orter som Kotka och Tavastehus är människorna berättigat oroliga för sin framtida vård. I norra Karelen är till och med centerpartisterna själva oroliga för centraliseringen. I början av oktober visade 10 000 österbottningar att de inte godkänner en nedmontering av Vasa centralsjukhus.  Budskapet var klart – människorna vill ha rättvisa förslag då det gäller fulljour sjukhus i hela landet, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Regeringen offentliggjorde idag sin reform av sjukhusens och hälsocentralernas jourverksamhet. Full dygnet jour koncentreras framöver till endast 12 sjukhus.

 

- Det är fullständigt förkastligt att Vasa centralsjukhus som erbjuder vård åt ca 180 000 österbottningar, varav närmare 100 000 svenskspråkiga, inte skulle ha fullskalig dygnet runt jour. Den svenskspråkiga befolkningen i Österbotten bör ha rätt att få service på sitt modersmål även i framtiden. Därutöver har experter på såväl Sitra som THL visat att sjukhuset i Vasa vore det optimala stället för att ordna vård för regionen. Inte ens experternas utlåtanden bryr sig regeringen om.

 

- Det är oacceptabelt att regeringen inte alls har beaktat språkliga aspekter när man har valt fulljourssjukhusen. Regeringen har låtit bli att konkret utreda vilka följder reformen har för den svenskspråkiga befolkningen, trots att vi i snart två års tid har krävt det. Regeringen har valt att blunda för rätten till vård på modersmålet på jämlika grunder. Därmed nonchalerar man medborgarnas grundläggande rättigheter.

 

- Förslaget försätter finländarna i en allt mer ojämlik situation vad gäller tillgången till akut sjukhusvård. Avstånden blir längre, och därmed ökar också riskerna. Landskapen borde ges jämlika möjligheter att bestämma om omfattningen av vården till sin befolkning. Regeringens förslag monterar också ner sjukhusen i Jakobstad, Borgå och Raseborg på ett  oacceptabelt sätt. Patienten har glömts bort i centraliseringsivern.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00