Familjepolitik på lika villkor

26.10.2016 kl. 10:44
Samhället förändras i snabb takt och för att kunna stå för en familjepolitik som är relevant och som svarar mot olika behov borde vi se större helheter och förändra flera delar av familjepolitiken. Svenska riksdagsgruppen har utarbetat en modell vi tror att skulle gagna familjerna som helhet.

Vi vill med vår modell skapa större flexibilitet som gör det lättare att kombinera arbete och familj. Vårt förslag förstärker också jämställdheten i föräldraskapet i och med att det uppmuntrar pappor att utnyttja familjeledigheter. Småbarnspedagogiken görs mera tillgänglig. Modellen möjliggör också att skillnaderna i löne- och pensionsinkomsterna mellan kvinnor och män som uppstår efter långa familjeledigheter minskar.

 

Familjeledigheterna reformerar vi enligt 6+6+6-modellen. Modellen ger vardera föräldern rätt till en sexmånadersperiod inkomstrelaterad familjeledighet. Någondera av föräldrarna kan använda sig av den tredje perioden. Fördelen med modellen är att den sporrar papporna att använda sig av familjeledigheterna mer än de gör idag. Den inkomstrelaterade perioden förlängs alltså och minskar på behovet av dagvård och på användandet av hemvårdsstödet.

 

Statistik på hur pappor väljer att stanna hemma talar sitt tydliga språk. År 2014 använde 34 procent av papporna sin pappaledighet på sex veckor. Samma år använde fyra av fem pappor i någon mån den kortare pappaledigheten. Två till tre procent av papporna delar på föräldraledigheten med mammorna. Drygt en fjärdedel av papporna använder inte en enda dag av sin pappaledighet.  Det finns flera orsaker till att pappor inte använder sin rätt framför allt till den längre pappaledigheten: ekonomiska orsaker, arbetssituationen, ledigheten anses inte ”nödvändig” eller att mamman får hemvårdsstöd och ofta saknar en arbetsplats att återgå till.

 

I vår modell halverar vi rätten till hemvårdsstöd till max 13 månader.  Forskning visar att hemvårdsstödet har en negativ effekt på jämställdheten på arbetsmarknaden. Vi vill genom halveringen skapa incitament för kvinnorna att återvända till arbetslivet. Vi tror därför att vår modell på sikt kommer att ha en positiv effekt på kvinnornas löneutveckling och därmed också på pensionerna. Långa vårdledigheter kan sänka kvinnors pensioner med flera hundra euro per månad.

 

94 procent av dem som idag lyfter hemvårdsstöd är kvinnor. Om familjen väljer att utnyttja hela 6+6+6-perioden och fortsätter med hemvårdsstödet kan endera föräldern stanna hemma med barnet tills barnet är 2 år och 7 månader i vår modell.

 

Vi föreslår att alla barn över tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Flitfällorna minskar för småbarnsfamiljer och förslaget skapar jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av bakgrund. Forskning visar att en kvalitativ småbarnspedagogik har positiva effekter på barns utveckling ända upp i tonåren och skapar förutsättningar för det livslånga lärandet. I England har forskning också påvisat att deltagande i småbarnspedagogik minskar på risken för utslagning.

 

Andelen finländska barn över tre år som deltar i småbarnspedagogik är låg i jämförelse med exempelvis övriga nordiska länder. Av barn i åldern 3-5 deltar 75 procent i småbarnspedagogik hos oss. EU:s målsättning är att 95 procent av 4 år barn fyllda ska delta i småbarnspedagogik år 2020.

 

De totala kostnaderna för vår reform är drygt 350miljoner euro per år enligt Riksdagens utredningstjänst. Varje del av reformen har räknats ut skilt för sig, vilket gör att kostnaden för reformen åtminstone inte är i underkant, utan snarare tvärtom. Utredningstjänsten har inte haft tillgång till instrument som mäter helhetsreformens dynamiska effekter. En mycket viktig fråga som vi kommer att återkomma till är hur kostnaderna för barnafödande fördelas. Idag betalar mammans arbetsgivare en alltför stor del av kostnaderna. Vi kommer att föreslå en ny modell.

 

Vi vill med vårt förslag bidra till debatten om en jämställd, jämlik familjepolitik som dessutom ökar flexibiliteten och stärker kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Tid för diskussion och analys är nu. Ifall Sipiläs regering inte genomför reformerna är nästa möjlighet då följande regeringsprogram skrivs.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15