Svenska riksdagsgruppen presenterar ett bättre alternativ för alla

26.10.2016 kl. 10:45
Politik handlar framförallt om värderingar. Även i ekonomiskt svåra tider är det möjligt att satsa på ökad sysselsättning och bättre socialt ansvar. I vår alternativa budget visar vi att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan massiva och kortsiktiga nedskärningar i utbildning, studiestöd eller bistånd

-Vår budget skapar bättre förutsättningar för tillväxt och därmed för nya jobb. Vi vill också göra det lättare att kombinera familj och arbete samt minska löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform.

Reformen består av familjeledigheter enligt 6 + 6 + 6 modellen, förkortat hemvårdsstöd och av att varje barn som är över tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik.

 

Nya jobb leder till bättre ekonomi och välfärd.

Vi föreslår ett sysselsättningspaket med tio åtgärdsförslag för att förbättra sysselsättningen. Vi vill också införa ett nationellt program för arbetsvälmående.

 

Utbildning, kunnande och forskning är nyckeln till Finlands framgång.

Vi avstår från nedskärningarna i universitet, högskolor och forskningsanslag samt indexfrysningar. Vi satsar på det fria bildningsarbetet, kvaliteten i grundskolan samt andra stadiets yrkesutbildning.

 

Finland ska inte vända ryggen till dem som har det allra sämst ställt i världen.

Vi föreslår att biståndsanslagen höjs med 213 miljoner euro, och en höjning av flyktingkvoten från 750 till 2500.

 

Beskattningen bör sporra till arbete.

Vi föreslår att mervärdesskatten höjs med 0,5 procentenheter och att inkomstskatten sänks med ca 400 miljoner euro. För att skapa företagande och nya arbetsplatser höjer vi hushållsavdraget.

 

De mest utsattas situation ska underlättas.

Vi vill slopa kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomstödet, grunda 25 nya skyddshem och våldtäktskriscenter, samt satsa på uppsökande ungdomsarbete och missbrukarvård.

 

Våra seniorer ska ha rätt till en trygg ålderdom.

Vi vill inte minska antalet personal inom äldrevården.  Samtidigt vill vi höja garantipensionen samt inför ett gemensamt tak för kostnader som hänför sig till sjukvård.

 

Studiestödet bör bibehållas och inkomstgränserna höjas.

Vi vill bibehålla högskolestuderandes studiestöd på nuvarande nivå och vill inte att studerande ska bestraffas för att de jobbar. Därför föreslår vi att studiestödets inkomstgränser höjs med 50 procent.

 

Mindre byråkrati och mer effektivitet.

Vi godkänner inte båtskatten, anser att Landsbygdsverket MAVI borde avskaffas och ökar stödet för frivilliga kommunsammanslagningar. Vi vill konkurrensutsätta delar av arbetsförmedlingen.

 

Rättsvården, polisen och bekämpningen av den gråa ekonomin kräver resurser Vi vill öka rättsvårdens, polisens, åklagarväsendets, domstolsväsendets, tullens och skatteförvaltningens resurser.

 

Det handlar om att prioritera.

Vi föreslår en halvering av regeringens spetsprojekt, anser att energiskattestödet, bilskattesänkningen och kompensationsstödet för utsläppshandel ska slopas, samt vill slopa skattefriheten för köp av första fastighet.

 

- Det finns alltid alternativ i politiken. Vi visar att det genom att prioritera är möjligt att genomföra nödvändiga reformer såsom den familjepolitiska helhetsreform vi föreslår. Vår alternativa budget ökar inte upplåningen mer än vad regeringens budgetförslag gör, och är ett bättre alternativ för hundraåriga Finland, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen presenterade sin alternativa budget idag.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35