Svenska riksdagsgruppen presenterar ett bättre alternativ för alla

26.10.2016 kl. 10:45
Politik handlar framförallt om värderingar. Även i ekonomiskt svåra tider är det möjligt att satsa på ökad sysselsättning och bättre socialt ansvar. I vår alternativa budget visar vi att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan massiva och kortsiktiga nedskärningar i utbildning, studiestöd eller bistånd

-Vår budget skapar bättre förutsättningar för tillväxt och därmed för nya jobb. Vi vill också göra det lättare att kombinera familj och arbete samt minska löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform.

Reformen består av familjeledigheter enligt 6 + 6 + 6 modellen, förkortat hemvårdsstöd och av att varje barn som är över tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik.

 

Nya jobb leder till bättre ekonomi och välfärd.

Vi föreslår ett sysselsättningspaket med tio åtgärdsförslag för att förbättra sysselsättningen. Vi vill också införa ett nationellt program för arbetsvälmående.

 

Utbildning, kunnande och forskning är nyckeln till Finlands framgång.

Vi avstår från nedskärningarna i universitet, högskolor och forskningsanslag samt indexfrysningar. Vi satsar på det fria bildningsarbetet, kvaliteten i grundskolan samt andra stadiets yrkesutbildning.

 

Finland ska inte vända ryggen till dem som har det allra sämst ställt i världen.

Vi föreslår att biståndsanslagen höjs med 213 miljoner euro, och en höjning av flyktingkvoten från 750 till 2500.

 

Beskattningen bör sporra till arbete.

Vi föreslår att mervärdesskatten höjs med 0,5 procentenheter och att inkomstskatten sänks med ca 400 miljoner euro. För att skapa företagande och nya arbetsplatser höjer vi hushållsavdraget.

 

De mest utsattas situation ska underlättas.

Vi vill slopa kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomstödet, grunda 25 nya skyddshem och våldtäktskriscenter, samt satsa på uppsökande ungdomsarbete och missbrukarvård.

 

Våra seniorer ska ha rätt till en trygg ålderdom.

Vi vill inte minska antalet personal inom äldrevården.  Samtidigt vill vi höja garantipensionen samt inför ett gemensamt tak för kostnader som hänför sig till sjukvård.

 

Studiestödet bör bibehållas och inkomstgränserna höjas.

Vi vill bibehålla högskolestuderandes studiestöd på nuvarande nivå och vill inte att studerande ska bestraffas för att de jobbar. Därför föreslår vi att studiestödets inkomstgränser höjs med 50 procent.

 

Mindre byråkrati och mer effektivitet.

Vi godkänner inte båtskatten, anser att Landsbygdsverket MAVI borde avskaffas och ökar stödet för frivilliga kommunsammanslagningar. Vi vill konkurrensutsätta delar av arbetsförmedlingen.

 

Rättsvården, polisen och bekämpningen av den gråa ekonomin kräver resurser Vi vill öka rättsvårdens, polisens, åklagarväsendets, domstolsväsendets, tullens och skatteförvaltningens resurser.

 

Det handlar om att prioritera.

Vi föreslår en halvering av regeringens spetsprojekt, anser att energiskattestödet, bilskattesänkningen och kompensationsstödet för utsläppshandel ska slopas, samt vill slopa skattefriheten för köp av första fastighet.

 

- Det finns alltid alternativ i politiken. Vi visar att det genom att prioritera är möjligt att genomföra nödvändiga reformer såsom den familjepolitiska helhetsreform vi föreslår. Vår alternativa budget ökar inte upplåningen mer än vad regeringens budgetförslag gör, och är ett bättre alternativ för hundraåriga Finland, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen presenterade sin alternativa budget idag.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15