USA:s presidentval påverkar hela världen

21.10.2016 kl. 10:45
Barack Obamas tid som USA:s president lider mot sitt slut.

Den tjugonde januari 2017 svär den nya presidenten presidenteden och tar över posten som många anser vara världens mäktigaste och mest inflytelserika. Valet står mellan demokraternas Hillary Clinton och republikanernas Donald Trump. Vem av dem det blir, avgör amerikanerna om dryga två veckor den 8 november.

Det har varit en smutsig kampanj, och vi är många som har förundrat oss stort över hur det är möjligt att en person som Trump kunnat avancera så långt som han gjort. Han är populist uti fingerspetsarna, en miljardär som byggt upp ett eget affärsimperium och som genomgående vägrat uppge sina skatteuppgifter, troligen pga. att han inte betalat någon skatt. Under veckan som gått har jag haft glädjen att få följa med debatten och diskussionen i USA på nära håll. Tillsammans med en grupp liberaler från flera EU-länder var vi på plats i Las Vegas där den sista debatten mellan Clinton och Trump gick av stapeln, onsdagkväll amerikansk tid.

Under dagen sökte vi oss ut till en plats i närheten av arenan där debatten skulle äga rum. CNN hade direktsändning och folk med kampanjskyltar för såväl Clinton som Trump var samlade för att visa sin egen kandidat sitt stöd. Jag passade på att fråga två kvinnor i högre medelåldern, klädda i vita cowboyhattar prydda med amerikanska flaggan, varför de stöder Trump. De uppgav tre skäl. För det första ansåg de att Hillary är kriminell och kommer dessutom att höja skatterna, för det andra ville de inte ha fler invandrare till landet, bara de som kan jobba och klara sig själva och för det tredje vill de att högsta domstolens domare ska stöda "de amerikanska värderingarna". Jag frågade dem om de inte tror att Clinton skulle vara ett säkrare kort då det gäller utrikespolitiken, och fick till svar att den frågan inte är avgörande för dem.

Clinton-anhängarna i sin tur ser Donald Trump som okunnig, oberäknelig och direkt farlig för landet, en person som helt enkelt inte är lämplig för presidentposten. Den sista debatten mellan dem bägge ansågs av många ändå vara mer jämn än man förväntat sig. Men Donald Trumps uttalande om att han inte ännu svarar på frågan om han tänker acceptera valresultatet var chockerande. Aldrig någonsin tidigare har en amerikansk presidentkandidat utmanat demokratins grundvalar, som Trump nu gjorde, och för det får han svidande kritik. Helt berättigat. Hans kvinnosyn är heller inte av denna tid, och den frågan skulle vara värd en helt egen kolumn. Jag lyfter på hatten för Hillary, som sansat men bestämt sa ifrån och inte provocerades av hans elakheter mot henne.

Det som ändå är fullständigt klart, är att USA är ett väldigt tudelat land. Tvåpartisystemet har sina klara nackdelar, man sätter så mycket käppar i hjulen för varandra som bara går. Samtidigt finns ingen vilja att ändra konstitutionen och gå över till något annat system. Den som vinner en delstat, tar i presidentvalet alla röster. Det gäller alltså att få majoritet i delstaten.

Vad har då presidentvalet i USA med Finland att göra? Varför ska vi bry oss? Jo, därför att vi lever i en global värld, där vi är beroende av vad som sker i den amerikanska ekonomin och i världspolitiken. Världen krymper och allt påverkar allt. Just nu pekar allt på att USA får sin första kvinnliga president, men inget ska tas för givet. För hela världssamfundets skull, hoppas jag ändå att följande president heter Hillary Clinton.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Offentliga finanserna

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2015-2018 Gruppanförande Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen, 11.6 2014
11.06.2014 kl. 15:00

Utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet.

Ledamot Jörn Donners gruppanförande gällande statsrådets redogörelse om utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet 21.5 2014
21.05.2014 kl. 15:00

Sysselsättningsläget i Finland

Interpellationsdebatt 14.5 2014 kring sysselsättningsläget i Finland. Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av ledamot Elisabeth Nauclér.
14.05.2014 kl. 18:00

Regeringens familjepolitik och nedskärning av barnbidrag

Gruppanförande 10.4 2014, ledamot Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen
10.04.2014 kl. 18:00

Ramarna för statsfinanserna 2015 – 2018

Gruppanförande 8.4 2014, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
08.04.2014 kl. 15:00

Statsrådets demokratipolitiska redogörelse.

Gruppanförande, statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014, 18.3.2014 Riksdagsledamot Elisabet Nauclér.
18.03.2014 kl. 15:00

EU-toppmötet och situationen i Ukraina.

Statsministerns upplysning om EU-toppmötet och situationen i Ukraina. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 12.3 2014, riksdagsledamot Christina Gestrin
12.03.2014 kl. 15:00