Kolumn

Klumpsummor och rättvisa

22.10.2016 kl. 10:42

Sedan 1993 har det finansiella systemet mellan Åland och riket i folkmun kallats för klumpsumma

Det innebär att bosatta på Åland betalar samma skatt till staten som alla andra i Finland, men att Åland sedan får tillbaka 0,45 % av statens samlade inkomster. Detta för att täcka de verksamheter som på Åland sköts av landskapet i stället för staten, i enlighet med självstyrelselagen.

Ibland sprids, framförallt på nätet, populistiska myter kring hur det här systemet fungerar. Den mest absurda myten jag sett gick ut på att Åland inte betalar några skatter till staten alls, utan att ett skepp lastat med pengasäckar, motsvarande 0,45 % av statens inkomster, varje år sänds från staten till Åland som ekonomiskt bidrag.

Det är viktigt att sådana här osanna myter aldrig får fotfäste i den politiska verkligheten. Men, i dagens värld där också statistiskt fastställd fakta börjar ifrågasättas finns en risk att också fakta om Åland börjar förvrängas och användas som slagträ i en allt mer populistisk debatt där lögner omvandlas till halvsanningar. Att också behöva slåss mot myter försvårar argumenteringen om varför Åland idag behöver få en högre klumpsumma, trots att det finns klara statistiska argument för det.

Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var Ålands andel av landets befolkning 0,48 %. Sedan dess har Ålands befolkning vuxit dubbelt så snabbt som övriga landets och utgör idag 0,53 %. Klumpsummans nivå är dock oförändrad på 0,45 %.

Dagens system innebär paradoxalt nog att desto snabbare Ålands befolkning växer, i relation till hela landets, desto mindre pengar får Åland per capita tillbaka i klumpsumma. Med dagens ekonomiska system skulle Åland gynnas om antalet bosatta i stället skulle bli färre eftersom man fortsättningsvis skulle få samma klumpsumma också för tiotusen invånare, mot dagens trettiotusen. Det här är kanske ett absurt exempel, men så här fungerar dagens system, åtminstone i teorin. Åland vill dock inte krympa, utan fortsätta växa, och just därför behöver Ålands offentliga inkomster få växa i samma takt som befolkningen och skatteinbetalningarna ökar. Sådan automatisk korrelation finns inte idag.

Den åländska ekonomin mår förhållandevis bra och arbetslösheten är under 4 %. Grunden till det är företagarandan och att det finns över 2500 företag på Åland. Flera av företagen är bisyssloföretag där t.ex. en sjöman som jobbar vecka/vecka till sjöss kan ha en liten byggfirma som hen jobbar med under veckan i land. Många är också mångsysslare.

Det här gör inte bara att sysselsättningsläget på Åland är gott, utan att ålänningar också är goda skattebetalare. För året 2014, betalade personer bosatta på Åland, 0,65 % av hela landets statliga inkomstskatt, trots att Ålands befolkningsandel bara var 0,53 %.

Trots att den riktiga ekonomin går bra har det offentliga Åland idag ekonomiska bekymmer när klumpsummesystemet är så styvt. Därför behöver systemet ändras. Det här betyder inte att Åland vill ha några bidrag, utan att Åland bara vill ha sin rättvisa andel av skattepengarna, varken mer eller mindre.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15