Klumpsummor och rättvisa

22.10.2016 kl. 10:42
Sedan 1993 har det finansiella systemet mellan Åland och riket i folkmun kallats för klumpsumma

Det innebär att bosatta på Åland betalar samma skatt till staten som alla andra i Finland, men att Åland sedan får tillbaka 0,45 % av statens samlade inkomster. Detta för att täcka de verksamheter som på Åland sköts av landskapet i stället för staten, i enlighet med självstyrelselagen.

 

Ibland sprids, framförallt på nätet, populistiska myter kring hur det här systemet fungerar. Den mest absurda myten jag sett gick ut på att Åland inte betalar några skatter till staten alls, utan att ett skepp lastat med pengasäckar, motsvarande 0,45 % av statens inkomster, varje år sänds från staten till Åland som ekonomiskt bidrag.

 

Det är viktigt att sådana här osanna myter aldrig får fotfäste i den politiska verkligheten. Men, i dagens värld där också statistiskt fastställd fakta börjar ifrågasättas finns en risk att också fakta om Åland börjar förvrängas och användas som slagträ i en allt mer populistisk debatt där lögner omvandlas till halvsanningar. Att också behöva slåss mot myter försvårar argumenteringen om varför Åland idag behöver få en högre klumpsumma, trots att det finns klara statistiska argument för det.

 

Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var Ålands andel av landets befolkning 0,48 %. Sedan dess har Ålands befolkning vuxit dubbelt så snabbt som övriga landets och utgör idag 0,53 %. Klumpsummans nivå är dock oförändrad på 0,45 %.

 

Dagens system innebär paradoxalt nog att desto snabbare Ålands befolkning växer, i relation till hela landets, desto mindre pengar får Åland per capita tillbaka i klumpsumma. Med dagens ekonomiska system skulle Åland gynnas om antalet bosatta i stället skulle bli färre eftersom man fortsättningsvis skulle få samma klumpsumma också för tiotusen invånare, mot dagens trettiotusen. Det här är kanske ett absurt exempel, men så här fungerar dagens system, åtminstone i teorin. Åland vill dock inte krympa, utan fortsätta växa, och just därför behöver Ålands offentliga inkomster få växa i samma takt som befolkningen och skatteinbetalningarna ökar. Sådan automatisk korrelation finns inte idag.

 

Den åländska ekonomin mår förhållandevis bra och arbetslösheten är under 4 %. Grunden till det är företagarandan och att det finns över 2500 företag på Åland. Flera av företagen är bisyssloföretag där t.ex. en sjöman som jobbar vecka/vecka till sjöss kan ha en liten byggfirma som hen jobbar med under veckan i land. Många är också mångsysslare.

 

Det här gör inte bara att sysselsättningsläget på Åland är gott, utan att ålänningar också är goda skattebetalare. För året 2014, betalade personer bosatta på Åland, 0,65 % av hela landets statliga inkomstskatt, trots att Ålands befolkningsandel bara var 0,53 %.

 

Trots att den riktiga ekonomin går bra har det offentliga Åland idag ekonomiska bekymmer när klumpsummesystemet är så styvt. Därför behöver systemet ändras. Det här betyder inte att Åland vill ha några bidrag, utan att Åland bara vill ha sin rättvisa andel av skattepengarna, varken mer eller mindre.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00