Det innebär att bosatta på Åland betalar samma skatt till staten som alla andra i Finland, men att Åland sedan får tillbaka 0,45 % av statens samlade inkomster. Detta för att täcka de verksamheter som på Åland sköts av landskapet i stället för staten, i enlighet med självstyrelselagen.
Ibland sprids, framförallt på nätet, populistiska myter kring hur det här systemet fungerar. Den mest absurda myten jag sett gick ut på att Åland inte betalar några skatter till staten alls, utan att ett skepp lastat med pengasäckar, motsvarande 0,45 % av statens inkomster, varje år sänds från staten till Åland som ekonomiskt bidrag.
Det är viktigt att sådana här osanna myter aldrig får fotfäste i den politiska verkligheten. Men, i dagens värld där också statistiskt fastställd fakta börjar ifrågasättas finns en risk att också fakta om Åland börjar förvrängas och användas som slagträ i en allt mer populistisk debatt där lögner omvandlas till halvsanningar. Att också behöva slåss mot myter försvårar argumenteringen om varför Åland idag behöver få en högre klumpsumma, trots att det finns klara statistiska argument för det.
Då systemet med klumpsumman trädde i kraft var Ålands andel av landets befolkning 0,48 %. Sedan dess har Ålands befolkning vuxit dubbelt så snabbt som övriga landets och utgör idag 0,53 %. Klumpsummans nivå är dock oförändrad på 0,45 %.
Dagens system innebär paradoxalt nog att desto snabbare Ålands befolkning växer, i relation till hela landets, desto mindre pengar får Åland per capita tillbaka i klumpsumma. Med dagens ekonomiska system skulle Åland gynnas om antalet bosatta i stället skulle bli färre eftersom man fortsättningsvis skulle få samma klumpsumma också för tiotusen invånare, mot dagens trettiotusen. Det här är kanske ett absurt exempel, men så här fungerar dagens system, åtminstone i teorin. Åland vill dock inte krympa, utan fortsätta växa, och just därför behöver Ålands offentliga inkomster få växa i samma takt som befolkningen och skatteinbetalningarna ökar. Sådan automatisk korrelation finns inte idag.
Den åländska ekonomin mår förhållandevis bra och arbetslösheten är under 4 %. Grunden till det är företagarandan och att det finns över 2500 företag på Åland. Flera av företagen är bisyssloföretag där t.ex. en sjöman som jobbar vecka/vecka till sjöss kan ha en liten byggfirma som hen jobbar med under veckan i land. Många är också mångsysslare.
Det här gör inte bara att sysselsättningsläget på Åland är gott, utan att ålänningar också är goda skattebetalare. För året 2014, betalade personer bosatta på Åland, 0,65 % av hela landets statliga inkomstskatt, trots att Ålands befolkningsandel bara var 0,53 %.
Trots att den riktiga ekonomin går bra har det offentliga Åland idag ekonomiska bekymmer när klumpsummesystemet är så styvt. Därför behöver systemet ändras. Det här betyder inte att Åland vill ha några bidrag, utan att Åland bara vill ha sin rättvisa andel av skattepengarna, varken mer eller mindre.
