Att ifrågasätta Ålands demilitarisering förbättrar inte det säkerhetspolitiska läget i Östersjön, tvärtom.

15.10.2016 kl. 13:47
Östersjöns öars strategiska betydelse har ingen någonsin betvivlat, men man vinner inget på att ifrågasätta Ålands demilitarisering.

 

Försvarsminister Jussi Niinistö uttalade sig i morgonens Ykkösaamu om att man kunde diskutera Ålands demilitariserade position, eventuellt som en del av det finsk-svenska försvarssamarbetet.

 

Det är inte första gången minister Niinistö uttalar sig om Ålands demilitarisering. I dagens Ykkösaamu konstaterar han att det är naivt att tro att demilitariseringen i en krissituation skulle minska hotet mot Åland.

 

- Det här är onödiga uttalanden som bara skadar förtroendet mellan regeringen och Åland eftersom man kan tolka det som att regeringen och Finland inte helhjärtat står bakom Ålands demilitarisering.

 

Östersjöns öars strategiska betydelse har ingen någonsin betvivlat, men man vinner inget på att ifrågasätta Ålands demilitarisering.

 

- Ålands demilitarisering är äldre än Finlands självständighet och världen har sedan demilitariseringens tillkomst upplevt betydligt större spänningar än den vi har idag. Klart att krigsföring och vapensystem förändrats dramatiskt sedan Krimkrigets slut 1856, men grunden för demilitariseringen har inte förändrats det minsta, säger Löfström.

 

- Ett militariserat Åland skulle inte bara vara i strid med internationella avtal, det skulle även öka spänningarna i Östersjön ytterligare, vilket inte är i Finlands eller någon annans intresse. Därför är det helt onödigt, och snarare kontraproduktivt, att problematisera demilitariseringen som politisk fråga, säger Löfström
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00