Manifestation med mersmak

15.10.2016 kl. 13:33
Förra helgen visade Österbotten sin styrka. Vi var ca 10 000 oroliga och engagerade österbottningar som hade samlats på Vasa torg för att visa vårt stöd för en fortsatt omfattande jour på Vasa centralsjukhus.

Fulla busslaster från söder och norr kom till Vasa, både ung som gammal. Det är tydligt att det här är en fråga som engagerar, och manifestationen gav plattformen för en bred delaktighet. Jag vill rikta ett stort tack till arrangörerna och alla som kom till manifestationen, samt till alla er som visat sitt stöd på annat sätt för denna viktiga fråga.

För egen del var det nog den största folksamling jag fått hålla tal inför. Och jag kan intyga att det var en väldigt speciell känsla, en känsla av samhörighet kombinerat med allvar kring budskapet att det nu är dags för regeringen att lyssna. Det som regeringen och familj- och omsorgsminister Rehula verkat missförstå är att vi inte kräver mer än andra, det vi kräver är att vi ska samma rätt till vård som alla andra. Inga särrättigheten utan lika rättigheter. Jag vill därför vara noga med att säga att vi inte vill att andra sjukhus ska nedgraderas till förmån för VCS. Det är därför vi talat om 12+1 modellen. Det handlar om grundläggande trygghet och jämlikhet. Avståndet till närmaste fulljoursjukhus får inte bli för långt. Österbottningarna måste också kunna få den vård de behöver samt bli förstådda av vårdpersonalen. Regeringens förslag till jourreform riskerar göra vården i Finland ojämlik. Samtliga 18 landskap borde få starta på samma linje och själva fatta beslut om omfattningen av vården i landskapet. SFP vill inte att landet delas in i A-landskap med fulljoursjukhus och B-landskap utan!

Fastän manifestationen var en stark signal till regeringen, står det dock redan klart att regeringen inte tänker ändra sitt förslag vad gäller antalet fulljoursjukhus. Det budskapet kom i samband med torsdagens frågetimme. Minister Rehula har heller ingen vilja att lägga jourreformen på is, för att behandla den samtidigt med det stora vårdreformspaketet. Något som jag verkligen beklagar. I klartext betyder det att riksdagen får paketet med jourreformen till sin behandling efter ett par veckor. Det enda rätta är att lagförslaget går till behandling i såväl till social- och hälsovårdsutskottet som grundlagsutskottet. Varje steg behöver dock bevakas. Inget kan tas för givet. Men ett är klart, och det är att det nu ser ut att bli grundlagsutskottet som får en avgörande roll i bedömningen av huruvida regeringens förslag fyller grundlagens krav eller inte.

I veckan nåddes vi också av en unik  glädjande nyhet. Finlandssvensken, professor Bengt Holmström tilldelas Nobels ekonomipris tillsammans med professor Oliver Hart vid universitetet MIT i USA. Vi finländare får vara stolta och jag gratulerar Holmström varmt. Han har också genomgående haft ett viktigt budskap till regeringen. Nämligen att det är mycket kortsiktigt och illa att spara på utbildning, innovation och forskning. Detta är något som vi i SFP betonat starkt och det kommer vi att fortsätta med. Vill regeringen inte lyssna till oss, borde man åtminstone lyssna till vår färska Nobelpristagare! Men som vi tyvärr fått konstatera också i vårdfrågan, regeringens förmåga att lyssna håller inte särskilt hög nivå. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00