Oacceptabelt med svensk morgontidning på eftermiddagen

14.10.2016 kl. 13:55
Posten har i förhandlingar med sina kunder fattat beslut att den största kunden Sanoma Oy får avgöra på vilka områden morgontidningar delas ut.

- Det är oacceptabelt att de som prenumererar på svenskspråkiga dagstidningar riskerar få sin tidning på eftermiddagen, medan de som prenumererar på en finskspråkig dagstidning kan ta del av nyheterna genast på morgonen, säger de nyländska riksdagsledamöterna Mikaela Nylander och Thomas Blomqvist.

 

Lagstiftningen som reglerar Postens verksamhet innehåller inga bestämmelser om att utdelningen av dagstidningar utgör Postens kärnverksamhet. Posten borde ändå fundera på nya lösningar som tryggar alla prenumeranters likvärdiga tillgång till morgontidningen.

 

- Kunde man exempelvis tänka sig att övrig post delas ut med tidningarna på morgonen? Nytänkande behövs för att trygga tillgången till papperstidningen för dem som ännu vill ha den med morgonutdelningen, säger Blomqvist.

 

- KSF Media har fattat beslut om att i framtiden ge ut Västra Nyland och Östnyland enbart två dagar i stället för nuvarande fem. En av motiveringarna var att distributionskostnaderna är för höga. Som en följd av att utgivningsdagarna har skurits ner, har Posten höjt priset för distributionen. Postens agerande leder nu till att KSF Medias kunder får betala nästan lika mycket för distributionen två dagar i veckan som för fem dagar, samtidigt som Posten ändrar utdelningstidpunkten för dagstidningen till eftermiddagen. Uppskattningsvis kommer nu en tredjedel av KSF Medias kunder att få sin dagstidning först på eftermiddagen. Det säger sig självt att Posten nu bör ompröva sitt beslut, säger Nylander.

Thomas Blomqvist och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00