Starkt Vasa fyller 410 år

01.10.2016 kl. 07:50
Vasa stad grundades år 1606 av Gustav Vasas yngste son Karl IX och blir nu i helgen 410 år gammal.

Den utåtriktade handel- och sjöfartsstaden är även känd som tillfällig huvudstad i och med att det självständiga Finlands första senat under vårvintern 1918 sammankom i Vasa stadshus festsal. Idag bär staden och hela landskapet via sitt exportinriktade näringsliv ett stort ansvar för hela vårt lands ekonomiska välfärd. I ljuset av olika megatrender, klimatavtalet i Paris, tillväxtmarknader som Kinas fokusområden med mera ser även framtiden mycket ljus ut med tanke på det kunnande som här byggts upp.  

I veckan leverarades den första världsrekordmotorn Wärtsilä 31 från fabriken i Vasa och Wärtsilä har även valts ut som en indexkomponent i Dow Jones Sustainability Indices (DJSI). Danfoss Drives i Vasa fick från Norge en stororder på frekvensomriktare till hela 15 fartyg. Nyligen fick vi även veta att VEO ska elektrifiera flera fartyg för det tyska varvsbolaget Meyer Werft. Dessa är några färska exempel på våra över hundraåriga traditioner av motortillverking i regionen. Tillsammans med Nokia satsar ABB och Wärtsilä mest resurser i hela landet på forskning och utveckling.

Temat för årets mottagning i Vasa är företagande - och jag vill betona vikten av precis alla olika typer av bolag: små, medelstora och stora. Det offentliga har en oerhört viktig uppgift i arbetet att stärka företagens verksamhetsförutsättningar och optimera den totala livsmiljön. Det var oerhört värdefullt att Wärtsilä Finlands vd Stefan Damlin offentligt beskrev vikten av ett starkt Centralsjukhus som en del av industrins ekosystem. Att utlåtandet tar skruv märker man efter att personligen överräckt pappret åt ministrar och andra nyckelpersoner i regeringspartierna de senaste dagarna. En regering intresserad av välfärdstjänsternas finansiering har med alla argument på hand inget annat alternativ än att se till att VSC får status som fulljoursjukhus. Och målsättningen bör vara att vi på sikt endera är ett självständigt - eller en stark och månsidig filial av ett - universitetssjukhus.

Med tanke på nationell synlighet kan noteras att t.ex. Helsingin Sanomat nog citerat undertecknad när man hållit mera övergripande gruppanföranden eller ställt ministrar en enskild fråga, men när jag sänt in texter som specifikt beskriver Vasa centralsjukhus betydelse för Finland har man hittills vägrat att publicera. 

En nationellt mycket viktig fråga som tyvärr gått för långt är de aviserade nedskärningarna inom polisväsendet. Här bör en ändring definitivt fås till stånd innan vår grundtrygghet naggas för mycket i kanterna. Däremot är en positiv sak som kan nämnas att allt fler åtgärder vidtas för att hjälpa människor i oskäligt ekonomiskt trångmål. Ofta glömmer beslutsfattare bort att den negativa spiralen kan börja från en obetald telefonräkning. Det är därför oacceptabelt att betalningsstörningar syns i register flera år även om skulderna betalts. Sist men inte minst vill jag med anledning av stadens födelsedag tacka alla Er österbottningar som varje dag gör vår fina stad till det den är!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00