Starkt Vasa fyller 410 år

01.10.2016 kl. 07:50
Vasa stad grundades år 1606 av Gustav Vasas yngste son Karl IX och blir nu i helgen 410 år gammal.

Den utåtriktade handel- och sjöfartsstaden är även känd som tillfällig huvudstad i och med att det självständiga Finlands första senat under vårvintern 1918 sammankom i Vasa stadshus festsal. Idag bär staden och hela landskapet via sitt exportinriktade näringsliv ett stort ansvar för hela vårt lands ekonomiska välfärd. I ljuset av olika megatrender, klimatavtalet i Paris, tillväxtmarknader som Kinas fokusområden med mera ser även framtiden mycket ljus ut med tanke på det kunnande som här byggts upp.  

I veckan leverarades den första världsrekordmotorn Wärtsilä 31 från fabriken i Vasa och Wärtsilä har även valts ut som en indexkomponent i Dow Jones Sustainability Indices (DJSI). Danfoss Drives i Vasa fick från Norge en stororder på frekvensomriktare till hela 15 fartyg. Nyligen fick vi även veta att VEO ska elektrifiera flera fartyg för det tyska varvsbolaget Meyer Werft. Dessa är några färska exempel på våra över hundraåriga traditioner av motortillverking i regionen. Tillsammans med Nokia satsar ABB och Wärtsilä mest resurser i hela landet på forskning och utveckling.

Temat för årets mottagning i Vasa är företagande - och jag vill betona vikten av precis alla olika typer av bolag: små, medelstora och stora. Det offentliga har en oerhört viktig uppgift i arbetet att stärka företagens verksamhetsförutsättningar och optimera den totala livsmiljön. Det var oerhört värdefullt att Wärtsilä Finlands vd Stefan Damlin offentligt beskrev vikten av ett starkt Centralsjukhus som en del av industrins ekosystem. Att utlåtandet tar skruv märker man efter att personligen överräckt pappret åt ministrar och andra nyckelpersoner i regeringspartierna de senaste dagarna. En regering intresserad av välfärdstjänsternas finansiering har med alla argument på hand inget annat alternativ än att se till att VSC får status som fulljoursjukhus. Och målsättningen bör vara att vi på sikt endera är ett självständigt - eller en stark och månsidig filial av ett - universitetssjukhus.

Med tanke på nationell synlighet kan noteras att t.ex. Helsingin Sanomat nog citerat undertecknad när man hållit mera övergripande gruppanföranden eller ställt ministrar en enskild fråga, men när jag sänt in texter som specifikt beskriver Vasa centralsjukhus betydelse för Finland har man hittills vägrat att publicera. 

En nationellt mycket viktig fråga som tyvärr gått för långt är de aviserade nedskärningarna inom polisväsendet. Här bör en ändring definitivt fås till stånd innan vår grundtrygghet naggas för mycket i kanterna. Däremot är en positiv sak som kan nämnas att allt fler åtgärder vidtas för att hjälpa människor i oskäligt ekonomiskt trångmål. Ofta glömmer beslutsfattare bort att den negativa spiralen kan börja från en obetald telefonräkning. Det är därför oacceptabelt att betalningsstörningar syns i register flera år även om skulderna betalts. Sist men inte minst vill jag med anledning av stadens födelsedag tacka alla Er österbottningar som varje dag gör vår fina stad till det den är!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35